Utred möjligheterna att utveckla Allmänna arvsfonden för vårt gemensamma kulturarv

För att påvisa och understryka de omfattande behov som finns inom kulturmiljövården har vi gått in med en skrivelse till regeringen. Vi lyfter fram de avgörande insatser som civilsamhällets aktörer står för – ett arbete som behöver utökade resurser över tid. Därför lämnar vi också ett kreativt förslag som gäller just Allmänna arvsfonden. Vi gör detta eftersom vi tror att medlen från denna fond skulle kunna bidra till vårt gemensamma skydd av kulturarvet utan att för den skull göra skada i de målgrupper som i nuläget får stöd av Allmänna arvsfonden.

Vi vill undvika den utarmning av kulturarvet som en sådan utveckling skulle leda till

1928 beslutade riksdagen att arv efter personer utan släktarvingar och utan testamente skulle tillfalla staten och gå till allmännyttiga ändamål. Allmänna arvsfonden har sedan dess förmedlat stöd till barn och ungdomar, till personer med funktionsnedsättning och från 2021 äldre personer från 65 år.

Länsstyrelserna har möjlighet att stötta civilsektorn i vissa fall, men medlen är långt ifrån tillräckliga och behoven mycket stora. Att utreda möjligheten för allmänna arvsfonden att förmedla medel till dessa aktörer ser vi skulle vara ett gott komplement till fondens nuvarande målgrupper och kunna bidra till en mer hållbar skötsel av till exempel hembygdsgårdar i landet.

Det kulturmiljöarbete som länsstyrelserna ansvarar för har utökats och breddats på ett sätt som är positivt och bidrar till att kulturmiljöer kan tillvaratas som en resurs i samhällsutvecklingen.

Kulturmiljövård bedrivs av många olika sammanslutningar, bland annat av föreningar och stiftelser där det ideella arbetet utgör en stor och viktig del i bevarandet av vårt kulturarv. Förutsättningarna för att bedriva kulturmiljövård kostar mycket pengar, något som de ideella organisationerna lider brist på.

Anslagets potential har minskat

De bidragsmedel som länsstyrelserna fördelar styrs av förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Anslaget möjliggör en rad insatser och projekt som syftar till att bevara och förmedla kulturmiljövärden. Men över tid har de områden som anslaget ska omfatta breddats, exempelvis med instiftande och förvaltning av kulturreservat. De nya anspråken har tillkommit utan att anslagets storlek har räknats upp.

I takt med inflation och värdeurholkning har anslagets potential gradvis minskat och därmed minskar också möjligheten till att driva kulturmiljöarbetet. Anslagen täcker inte de behov av tillgängliggörande och förvaltning som finns.

Vid sidan av kulturmiljöanslaget som länsstyrelserna fördelar finns, i viss mån, andra former av finansiering som bidrar till bevarandet och utvecklingen av kulturmiljöer. En utmaning är dock att medfinansiering krävs av sökanden för de allra flesta bidragsformer, det gäller även länsstyrelsernas 7:2-anslag.

Totalt ligger de medel som länsstyrelserna kan bidra med på cirka 270 miljoner kronor om året. Om motsvarande summa skulle kunna frigöras från Allmänna arvsfonden årligen så skulle det inte täcka behoven men det skulle kraftigt förbättra förutsättningarna för de ideella föreningar som ska omhänderta och tillgängliggöra många av våra kulturmiljöer.

Tillsätt en utredning

Det vilar ett tungt ansvar att fortsatt vårda och tillgängliggöra det kulturarv som de ideella tagit sig an. Utan tillskott av resurser riskerar en stor del av det ideella kulturmiljöarbetet att upphöra. Då förlorar vi en stor del av vår gemensamma historia.

Vi vill undvika den utarmning av kulturarvet som en sådan utveckling skulle leda till. Därför föreslår vi att en utredning tillsätts för att undersöka om en ändring av det regelverk som styr fördelningen av Allmänna arvsfondens medel är möjlig så att även ideella föreningar och stiftelser som förvaltar det fysiska kulturarvet kan få ta del av arvsfondens medel. Genom att öronmärka en viss andel av fonden årligen för det ideella kulturmiljöarbetet skulle förutsättningarna förbättras avsevärt för våra kulturmiljöer. På så sätt förbättrar vi även möjligheterna för framtida generationer att ta del av vårt kulturarv.