Trumps ekonomiska politik kan elda på inflationen

En nyckelfaktor bakom Donald Trumps valseger var den höga inflationen. Då kan det verka motsägelsefullt att han själv gick till val på ett program som sannolikt ökar prisstegringarna. Men det blir effekten av högre tullar mot andra länder, en drastisk förvisning av immigranter och stora ofinansierade skattesänkningar.

Ekonomin var ett trumfkort i Trumps valkampanj. USA har visserligen haft en relativt stark konjunktur med god tillväxt och låg arbetslöshet. Men amerikanerna var ändå missnöjda, främst med den höga inflationen.

Konsumentpriserna har stigit kraftigt sedan pandemin, särskilt för livsmedel. Prisuppgången motverkade höjningen av hushållens realinkomster som hade inletts efter flera decenniers stagnerad levnadsstandard. Men nu riskerar Trump att förvärra läget för många amerikanska hushåll, liksom för stora delar av näringslivet.

Trumps höjning av tullar mot andra länder kan visserligen verka fördelaktig för USA, men effekten blir den motsatta. Effekten blir att importpriserna stiger, vilket kommer att slå igenom i konsumentpriserna.

Amerikanerna får därmed betala mer för sina inköp, främst av hittills billiga produkter från Kina. Om kinesiska varor blir alltför dyra, så gynnas produktionen i andra lågkostnadsländer.

Tullarna betalas av amerikanerna själva

Exportländer som Sverige förlorar samtidigt på en krympande handel med USA, som är vår tredje handelspartner i storlek. Vinnare kan bli vissa företag i USA och deras anställda, till exempel i bilindustrin. Men i huvudsak får tullarna betalas av amerikanerna själva genom högre priser, vilket medför ett ökat inflationstryck.

Omfattande utvisning av illegala immigranter står också på Trumps program. Det uppskattas av många amerikanska väljare som anser att gränskontrollen var slapp under Joe Bidens tid som president. Vicepresidenten Kamela Harris hade ett ansvar i dessa frågor som hon knappast levde upp till.

Men invandrarna har en viktig ekonomisk roll för USA, framför allt som säsongsarbetare i jordbruket. Deras arbetsinsatser som oftast ger låga inkomster har bidragit till att hålla ner de amerikanska matpriserna, särskilt när det gäller grönsaker och frukt.

Om många av immigranterna utvisas ger det ingen vinst för amerikanerna som de knappast vill ha de tunga och lågavlönade säsongsjobben. I stället får amerikanska hushåll betala mer för sin mat. Inflationstrycket ökar, samtidigt som realinkomsterna pressas nedåt.

Enligt Trump ska skattesänkningarna till stor del finansieras med nya tullavgifter. Men mycket talar för att de främst får betalas genom offentlig upplåning

Stora skattesänkningar för både företag och hushåll är en paradfråga för Trump. Detta är klassisk republikansk politik som är populär i USA, särskilt efter den långa perioden med stagnerade realinkomster.

Skatterna sänks dock mest för högre inkomster, liksom för bolag. För medelinkomsttagare blir sänkningarna inte lika stora.

Inflationen bäddar för konflikter

Enligt Trump ska skattesänkningarna till stor del finansieras med nya tullavgifter. Men mycket talar för att de främst får betalas genom offentlig upplåning, även om detta är vanskligt i USA där den offentliga skulden redan ligger på närmare 100 procent av BNP. Oro för den ökade skuldsättningen kan vara en förklaring till att de stigande amerikanska marknadsräntorna.

Inflationen är ett problem som i USA bäddar för konflikter. Trump vill driva fram snabbare räntesänkningar, medan Federal Reserve försvarar sin självständighet. Här väntar en riskabel kamp med osäker utgång.

Avgörandet kan fällas av finansmarknaderna. Om marknadsräntorna drivs upp så har inga verkliga maktmedel att sätta emot. Han kan tvingas böja sig, även om detta minst av allt är vad han önskar.