Prenumerera
Annons
Debatt

Tidöpartiernas politik bereder väg för fler klimatkatastrofer

Att sticka huvudet i sanden för vårt överskridande av planetens gränser kommer att bli mycket dyrt, skriver debattörerna. 
Att sticka huvudet i sanden för vårt överskridande av planetens gränser kommer att bli mycket dyrt, skriver debattörerna. Foto: Christine Olsson/TT
15 januari 2026 kl. 04:00

L

Ordförande Klimatriksdagen, forskare och analytiker respektive styrelseledamot Klimatriksdagen, socionom

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nu går vi in i valåret 2026. Tidöpartierna, som ligger dåligt till i opinionsmätningarna, har lagt fram en höstbudget fylld med, vad de hoppas, valvinnande plånbokslöften. De gödslar med skattelättnader och stimulanser till hushållen med hopp om att ökad konsumtion ska få fart på ekonomin.

Tidöpartierna driver på klimatkrisen

Att sedan allt detta gödsel kommer att driva på de omfattande kriserna för klimat, ekosystem och naturresurser, genom ökade utsläpp och ökad exploatering, vill de inte tala om. Tidöpartierna vill inte att väljarna ska göra den kopplingen, och tycks dessutom tro att väljare inte bryr sig, så länge det kortsiktigt hamnar några slantar till i plånboken.

Men de flesta väljare är klokare än så. I en internationell undersökning sade sig 72 procent av svenskarna vara beredd att lägga ytterligare en procent av hushållets inkomst på klimatåtgärder.

Att sticka huvudet i sanden för vårt överskridande av planetens gränser kommer att bli mycket dyrt. Enligt institutet Ceres orsakar utarmningen av vår natur, på grund av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, ekonomiska förluster på 430 miljarder dollar per år.

Fler katastrofer väntar

I Sverige har ökade översvämningar och stormar, orsakat stora försäkringskostnader för 60 000 hem de senaste fem åren. De gigantiska översvämningarna i Valencia, Spanien, för drygt ett år sedan har kostat spanska staten 15 miljarder euro i ekonomiskt stöd och finansiella förluster på 20 miljarder euro.

Hur ska vi säkra matpriser och matförsörjning när skördar kollapsar?

Hittills har vi höjt den globala medeltemperaturen med omkring 1,3 grader sedan före industrialismen. Hur blir det om världen är tre grader varmare om så där 70 till 80 år? Det är vad den nuvarande klimatpolitiken leder till. Om alla världens länder skulle göra som Sverige och börja öka utsläppen igen med sju procent så som politiken ledde till 2024, så kommer vi att spräcka tre graders-taket också.

Tänk er att superorkaner, liknande Melissa som nyligen trasade sönder Jamaica, kommer allt oftare och når allt fler områden. Det är en konkret effekt av ett varmare klimat.

Samhällets plånbok utarmas

I ljuset av detta är det begripligt att många politiker inte vill prata om annat än plånboksfrågorna. Men deras strutspolitik kommer att utarma samhällets plånbok till den grad att vi kommer att ha svårt att upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle.

Därför är det viktigt att vi väljare, men också medierna, ställer frågor om framtiden. Vem ska betala för alla vägar och järnvägar som riskerar att rasa? Hur ska vi säkra matpriser och matförsörjning när skördar kollapsar?

Hur länge ska vi göda Putins krigskassa med importen av fossila drivmedel?Vad gör vi när försäkringsbolagen inte längre vill försäkra våra hus för att de ligger illa till för översvämningar?

Valet handlar inte bara om din plånbok, utan kanske framför allt om samhällets plånbok. Det vill säga vår gemensamma och alltmer hotade framtid.

Artikeln är skriven av

L

Linn Rabe och Torbjörn Vennström

Ordförande Klimatriksdagen, forskare och analytiker respektive styrelseledamot Klimatriksdagen, socionom

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026