Sverige måste lyssna på FN-kritiken

När LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, trädde i kraft 1994 var det en banbrytande händelse i Sveriges moderna historia. Syftet med lagen var att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Målet är att den enskilde personen får möjlighet att leva som andra.

Oroande utveckling

Men efter 30 år med LSS ser vi en oroande utveckling. Kortsiktiga ekonomiska besparingar prioriteras framför mänskliga rättigheter. Enligt statistik från Socialstyrelsen minskar antalet LSS-insatser per person från 1,74 (2016) till 1,54 (2022). Vissa av insatserna minskar även i omfattning.

Femton år efter att LSS blev lag, ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen. Konventionen bekräftar och förstärker LSS som rättighetslag.

Våren år 2024 gav FN den svenska staten allvarlig kritik utifrån hur man efterlever funktionsrättskonventionen. FN pekade bland annat på flera områden som rör LSS: bland annat om att personer med funktionsnedsättning har svårt att vidta rättsliga åtgärder, inge klagomål och få gottgörelse.

Krångligt juridiskt språk

I dag får allt fler avslag på sin ansökan om en LSS-insats, vilket leder till att antalet överklaganden hela tiden ökar. Det är ett problem att domstolspraxis från Kammarrätten kan ge olika utgång i liknande fall. Även om Kammarrätten kan uttala sig vägledande används domen ofta i sin helhet för att på ett felaktigt sätt motivera avslag i strid med LSS intentioner. Det leder till långtgående konsekvenser för handläggningen i kommunerna och att förutsägbarheten i besluten brister. Det blir därmed ett rättssäkerhetsproblem för individen.

Våren år 2024 gav FN den svenska staten allvarlig kritik utifrån hur man efterlever funktionsrättskonventionen.

Personer med funktionsnedsättning som fått avslag på en LSS-insats måste ofta driva en rättsprocess, insatsen kan vara en viktig förutsättning för att kunna leva ett liv som andra. Man ställs då inför komplexa juridiska processer utan tillgång till rättshjälp.

Myndigheternas språk och processer är ofta krångliga och svåra att förstå för personer utan juridisk kunskap. Många har inte heller råd att anlita jurist och inte kunskap och ork att överklaga på egen hand. Statistik från Domstolsverket visar att den enskilde bara vinner cirka 10 procent av alla överklagade beslut.

Stoppa vanvård och övergrepp

För att säkerställa att allvarliga kvalitetsbrister, vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom LSS-verksamheter granskas fyller tillsyn en viktig funktion. Behovet av tillsyn visar sig även i att antalet lex Sarah-anmälningar i dag ökar. Tillsynsbehovet för LSS-verksamheter är långt större än vad Inspektionen för vård och omsorg klarar av att möta. En oberoende LSS-inspektion skulle stärka individens rättigheter, säkerställa kvaliteten och förebygga missförhållanden.

Det nya året 2025 är en chans att vända utvecklingen och stå upp för LSS och mänskliga rättigheter. Vi uppmanar regeringen att följa FN:s rekommendationer genom att:

• Underlätta för personer med funktionsnedsättning att vidta rättsliga åtgärder genom att införa rättshjälp inom LSS.
• Stärka tillsynen inom LSS genom att införa en LSS-inspektion.