Sverige behöver återta platsen som en ledande it-nation

Självförtroende behöver vi mer av om vi i Sverige skall vara framgångsrika i en tid då de teknologiska framstegen genom AI aldrig varit större och snabbare. Vi var ledande när internet kom till Europa. Postens Torget som jag själv bar ansvar för var Europas mest besökta site under två år trots att den var på svenska.

Under internetboomen startades hundratals it-företag. Många etablerade svenska företag som SAS, Ving och banker fick en webbnärvaro i klass med internationella pionjärer. Men när it-bubblan sprack skakade USA av sig den och fortsatte framåt, medan it-investeringarna i Sverige störtdök.

Och de har fortfarande inte återhämtat sig. En del nya it-företag har skapats, men de har oftast köpts upp. 

Sverige halkar efter 

Det finns internationella it-rankingar där Sverige ligger bra till men de fokuserar regelmässigt på utbyggnaden av bredband, inte på innehåll och användning. EU, som rankar länderna när det gäller it i den offentliga servicen, så kallad ”e-governance”, har länge placerat oss på den sämre halvan.

Tre EU-länder är å andra sidan så framgångsrika att de blivit upptagna i en klubb med de tio mest avancerade e-governanceländerna på global nivå. Det är Estland, Portugal och Danmark. Det är dags att inse att vi inte är det it-land vi tror oss vara och göra något åt det.

Har man halkat efter är det bästa man kan göra att lyssna på de som ligger före. Därför bjöd vi i Framtidssmedjan Elders in statssekreteraren i Portugal, Mario Campolargo, som haft ansvaret för den utveckling som lett Portugal till en topposition till en öppen hearing.

Detta lärde vi oss.

Så bygger vi en robust digital förvaltning

Det första och kanske viktigaste var att premiärministern ledde digitaliseringen genom en statssekreterare och en byrå med 400 it-specialister. När regeringar skiftat har ordningen bibehållits.

All offentlig upphandling har samordnats så att systemen är kompatibla och kan interagera med varandra. Nyckeln är samutveckling, det vill säga att representanter för den myndighet som skall använda ett system deltar i utvecklingen tillsammans med byrån och det levererande företaget.

För svensk del skulle det betyda en it-minister i statsrådsberedningen, att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) underställs statsrådsberedningen och byggs ut med flera hundra it-tekniker och att de får ett helt annat mandat än vad de har i dag.

Säker elektronisk identitet avgörande 

En avgörande faktor varför många andra länder ligger före är att medborgarna har fått en säker elektronisk identitet på vad EU kallar nivå fyra. I Sverige har vi  ett lätthackat BankID på nivå tre. På hearingen fick vi dock veta att Polismyndigheten getts i uppdrag att utveckla en e-legitimation på nivå 4 som ska vara klar i slutet på 2026, vilket regeringen nu bekräftat. Den krävs för den digitala plånbok som EU-regleringen eIDAS kräver. Om detta finns bara en sak att säga. Äntligen. 

Det är hög tid för alla partier att fundera över hur Sverige ska kunna komma ikapp andra länder och presentera en genomtänkt vision för hur Sverige åter skall kunna bli en ledande it-nation

En säker e-identitet är en förutsättning för att vi svenskar ska få den medborgarnas ”e-wallet” som man har i mer avancerade länder. Vår portugisiska gäst underströk hur viktigt det är att en sådan byggs ut från medborgarens perspektiv. Hen skall äga informationen om sig själv, få tillgång till all offentlig service och kunna kommunicera med myndigheter på ett säkert sätt. Den information som medborgaren äger skall vara tillgänglig för andra bara med lagstöd. Så skyddas integritet och privatliv.

Tiden för handling är nu

I Sverige byggs dock som bekant inte system upp som stöd till medborgarna eller användarna utan för att kontrollera de senare, till lärares, sjuksköterskors och socialassistenters förtvivlan. 

Även när det gäller den digitala plånboken så finns det nu hopp, dock med förhinder. I regeringens digitaliseringsstrategi sägs att Digg skall få i uppdrag att analysera etableringen av en gemensam digital ingång för medborgarna. Men något sådant uppdrag har ännu inte getts och några pengar har inte anslagits. 

Det går alltså framåt i ultrarapid. Och det gäller inte bara e-governance utan även hur vi tar till oss AI mer generellt. En AI-kommission kom med över sjuttio genomtänkta förslag men det är bara ett fåtal av dem som ännu blivit hörsammade trots att den tillkallades av statsministern själv.

Det här håller inte.

Det är bara ett svenskt parti som har en talesperson för digitalisering och AI. Det borde leda till allmän självkritik. Det är hög tid för alla partier att fundera över hur Sverige skall kunna komma ikapp andra länder och presentera en genomtänkt vision för hur Sverige åter skall kunna bli en ledande it-nation med avancerad e-governance och inte minst hur vi medborgare skall få den digitala plånbok som vi förtjänar.