Svenska och finska statsministrar bromsar klimatpolitiken

Vi är förvånade över det gemensamma brevet från våra länders statsministrar, som de skickade till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet kräver statsministrarna förändringar i EU:s klimatpolitik gällande kraven för markanvändningssektorn, vilka de anser vara orimliga.

Bromsar skogens klimatnytta

Statsministrarna Kristersson och Orpo påstår sig stödja EU:s gemensamma klimatmål, men kräver samtidigt tillstånd att avvika från det som redan överenskommits. Det är ett sätt att villkora sitt stöd för 2040-målet.

Statsministrarnas vädjan ska ses i ljuset av att de inte ens har försökt göra något för att öka markanvändningssektorns kolsänka

Statsministrarnas vädjan ska ses i ljuset av att de inte ens har försökt göra något för att öka markanvändningssektorns kolsänka. I stället har förslagen lyst med sin frånvaro, trots att det vore en väldigt kostnadseffektiv miljöpolitik att öka skogens förmåga att binda kol. 

Vi har just representerat våra länder vid Nordiska rådets kommittéers möte i Oslo. De finner det obegripligt att de svenska och finska statsministrarna vill avstå från miljöarbetet med skogar samtidigt som de nordiska länderna gemensamt har förbundit sig till en vision om klimatneutralitet och naturpositivitet.

Minskad avverkning stärker både klimatet och ekonomin

Att sänka nivån på skogsavverkningen och förlänga rotationstider är de mest effektiva sättet att stärka skogsmarksänkan, vilket forskningen blir allt mer tydlig med. Statsministrarnas påståenden om att det skulle förstöra ländernas ekonomier är inte sanna. Till exempel visade en ny finsk rapport i frågan raka motsatsen, att stärka skogssänkorna ökar både ekonomin och den biologiska mångfalden.

Skogar spelar en betydande roll i både Finlands och Sveriges ekonomier, men skogsanvändningen måste vara på en hållbar nivå, vilket den för närvarande inte är ur klimat-, biologisk mångfalds- eller resurseffektivitetsperspektiv.

Klimatet kräver ledarskap

I stället för att statsministrarna ber EU om tillstånd att fortsätta med orimligt hög avverkning, bör de vägleda sina länders skogsindustrier till reformer. Det vore rimligare om statsministrarna skickade brev och vädjade till kommissionen att hitta vägar fram med kolkrediter och biokrediter, som gör att de svenska och finska skogsägarna blir vinnarna tillsammans med klimatet och den biologiska mångfalden.

Den globala uppvärmningen har redan orsakat betydande skador och ekonomiska förluster, inte minst för skogsägare.

Dessa kommer att öka i takt med att klimatet värms upp. I norr värms klimatet upp snabbare än det globala genomsnittet, så vi har ett särskilt intresse av att se till att alla länder förbinder sig till klimatåtgärder. Detta kommer inte att fungera om vi själva är de första att kräva eftergifter som villkor i våra egna klimatåtaganden.