SVEF: Ny kärnkraft enbart möjlig i planekonomier

När naturgaspriserna steg, som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, skenade också elpriserna i Europa. Redan innan krigsutbrottet hade elpriserna stigit på grund av problem med produktion i den franska kärnkraften, men för första gången på mycket länge framstod det plötsligt som ekonomiskt rationellt att bygga ny kärnkraft.

När elpriserna nu fallit kan Sveriges skattebetalare dra en lättnadens suck att staten inte hunnit stoppa in miljarder i olönsam elproduktion, med den risk det skulle innebära. 

Kärnkraft är mest väderberoende

Även förnybar elproduktionen har sämre vinstmarginal vid låga elpriser. Men till skillnad mot kärnkraften har den förnybara energin i det närmaste försumbara driftskostnader, då energibärarna sol och vind inte kostar något, vilket däremot kärnbränsle gör. Elproduktionen i ett vatten- eller vindkraftverk kan dessutom snabbt anpassas till elbehovet och därmed, till skillnad mot kärnkraften, användas som reglerkraft. 

Det är just svårigheterna att nå en kontinuerlig lönsamhet som drivit på avvecklingen av fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige.

I praktiken är kärnkraften det mest väderberoende kraftslaget – ett perspektiv som sällan lyfts fram i debatten. När det blåser mycket sjunker elpriset till nivåer där det är en enorm förlustaffär att producera kärnkraftsel. Faktum är att även ”normalblåsiga” dagar har kärnkraften lönsamhetsproblem. Det är just svårigheterna att nå en kontinuerlig lönsamhet som drivit på avvecklingen av fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Oansvarigt risktagande 

Att efter ett par år av höga elpriser återuppbygga en överkapacitet i kärnkraft vore ett oansvarigt ekonomiskt risktagande, vid sidan av alla andra risker det innebär att använda kärnkraft.

Samtidigt måste samhället ha tillgång till el även de dagar det inte blåser eller då solen lyser med sin frånvaro. Den bästa lösningen på det är inte att investera i en omfattande produktionskapacitet som sedan är olönsam de flesta av årets dagar. Långt mer ekonomiskt är att utnyttja överproduktionen under blåsiga dagar till energilager i form av pumpkraftverk, vätgasproduktion eller batterier. 

Att regeringen inte lagt större vikt på ett sådant sammanhållet energisystem i sin energipolitiska inriktning är förvånande och minst sagt ett underbetyg. De 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraft som regeringen aviserat skulle göra långt större nytta om de inte används till väderberoende elproduktion som kommer att stå outnyttjad eller olönsam en stor del av året.

Talar sitt tydliga språk 

Sverige står inför ett vägval: storskalig kärnkraft på ett fåtal platser eller småskalig produktion av förnybar el spridd över hela landet. Utöver tekniska och ekonomiska fördelar med det senare alternativet finns också andra vinster med exempelvis kooperativt ägd elproduktion, som till exempel Sveriges vindkraftskooperativ, SVEF, står för.

Att äga sin egen elproduktion skapar ökad självförsörjningsgrad samtidigt som de egna elkostnaderna hålls nere. Lokal elproduktion ger också minskad sårbarhet, i jämförelse med hur samhället drabbas när en kärnreaktor måste stängs av eller slås ut.

Det talar sitt tydliga språk att det 2024 i princip bara är planekonomier – Kina och Ryssland – som bygger ny kärnkraft. I en marknadsekonomi står dyr kärnkraft chanslös mot långt billigare förnybar elproduktion. Den senaste reaktorn i en marknadsekonomi, finska O3, producerar el för cirka 1 kronor per kilowattimme. Med ett spotpris på 50 öre per kilowattimme behövs en subvention på 50 öre per kilowattimme. För en reaktor som producerar 12 terawattimme per år innebär det att produktionen måste subventioneras med 6 miljarder kronor per år.

För 10 reaktorer blir subventionsbehovet 60 miljarder kronor per år. Varje parti som förespråkar en sådan politik måste samtidigt erkänna att man tar avstånd från marknadsekonomin som princip.