Studentorganisationer: Försämra inte våra utbildningar, Moderaterna

Moderaternas stämmobeslut att ta bort kandidatuppsatsen för socionomer och sjuksköterskor hotar utbildningskvaliteten och på sikt välfärdens grund. Ett högkvalitativt socionom- eller sjuksköterskeprogram ska naturligtvis innehålla praktiknära moment. Men Moderaternas förslag missar kärnproblemet: det är den långvariga underfinansieringen av högre utbildning som har trängt undan viktiga, och praktiknära delar.

Sänk inte utbildningskraven

Examensarbetet och forskningsanknytningen är ofta studentens första steg i att lära sig granska och tillämpa kunskap kritiskt. I många fall är examensarbeten direkt knutna till verksamheter, där studenter i dialog med yrkesverksamma undersöker, utvärderar och utvecklar praktiken.

Om man tar bort den möjligheten riskerar man att utbilda yrkesutövare som är sämre rustade för framtidens komplexa vård- och välfärdsutmaningar. En urholkning av utbildningarnas vetenskapliga grund påverkar inte bara kvaliteten i dag, utan även framtidens forskning. Det riskerar att leda till att den långsiktiga återväxten av forskare och lärare försvagas.

Samtidigt skärps kraven inom socialt arbete. Den nya socialtjänstlagen markerar en historisk ambitionshöjning: insatser ska vara förebyggande, tillgängliga och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

För att målen ska bli verklighet krävs socionomer med djup kunskap, kritisk analysförmåga och forskningsförankring. Därför blir det motsägelsefullt att sänka utbildningskraven. Vi kan inte höja kraven i arbetslivet och samtidigt sänka dem i utbildningen. Den statliga utredningen om socionomutbildningen pekar tvärtom på att en förlängning troligen kommer att behövas för att möta yrkets växande ansvar. Att korta utbildningen vore att gå i motsatt riktning.

Utbildningarnas kvalitet hotas

Årtionden av produktivitetskrav och effektiviseringskrav har lett till en systematisk urholkning av utbildningarnas kvalitet. Följden är färre lärarledda timmar, större studentgrupper och allt mindre tid för praktiknära moment. Det är detta som hotar utbildningarnas kvalitet, inte det akademiska innehållet. När kontakten mellan student, lärare och yrkesverksamma minskar försvagas också förmågan att omsätta forskning i praktik.

På sikt riskerar både vården och det sociala arbetet att stå utan den kunskapsgrund som krävs för att möta framtidens utmaningar. Lösningen är inte att sänka kraven, utan att investera i utbildningarna för att praktik och vetenskap kan gå hand i hand.

Vi kan inte höja kraven i arbetslivet och samtidigt sänka dem i utbildningen

Sverige behöver kraftfulla satsningar som stärker utbildningarnas kvalitet och långsiktigt säkrar välfärdens kompetensförsörjning. Det innebär mer kontakt mellan student och lärare, fler möjligheter till praktiknära moment och en bättre verksamhetsförlagd utbildning där handledarna faktiskt har tid att handleda.

Samtidigt måste vi satsa på vården och välfärden i stort, en god arbetsmiljö för yrkesverksamma gör både att fler vill utbilda sig och att fler kan ta emot studenter på praktik. Vi ser också behov av fler kombinerade tjänster som skapar djupare samverkan mellan akademi, praktik och profession. När forskning, undervisning och yrkeserfarenhet får mötas stärks både utbildningen och välfärdens kvalitet.

Moderaterna behöver ompröva sitt förslag

För att utbildningarna ska fortsätta utvecklas i takt med samhällets behov måste också studenternas inflytande värnas. Ett starkt studentinflytande gynnar både kvaliteten och arbetsmarknadsanknytningen. Mot den bakgrunden är den moderatledda regeringens nedskärningar av studentkårernas finansiering oroande, de riskerar att försvaga just den dialog som krävs för att utbildningarna ska kunna möta framtidens kompetensbehov.

Moderaterna bör ompröva sitt förslag och i stället prioritera kvalitet i våra professionsutbildningar. Genom att investera i utbildning och kompetensutveckling kan vi både möta dagens välfärdsutmaningar och bygga en stark grund för framtidens vård och sociala arbete. Sveriges patienter och klienter förtjänar att deras vård och stöd ges av välutbildade, forskningsförankrade yrkesverksamma – investeringar i utbildning är vägen dit.