Struntar Kullgren i smågrisarnas välfärd?

Var sjätte smågris överlever inte sina första veckor. En nivå som enligt forskningen har legat stabilt hög eller till och med ökat något under de senaste decennierna. Även internationella jämförelser bekräftar bilden. Inom InterPIG, benchmarkinggruppen som samlar 17 medlemsländer, utpekas smågrisdödligheten återkommande som en av Sveriges svagaste punkter. Det svenska underlaget omfattar dessutom endast 49 procent av landets suggpopulation, vilket innebär att den verkliga dödligheten kan vara högre.

Smågrisar dör av svält och krossning

Forskningen visar att dödsfallen inte är slumpmässiga utan främst drivs av strukturella faktorer. Studier från både Sverige och andra länder visar att råmjölksintaget är avgörande. Trängseln i uppfödningen minskar chanserna för kultingarna att få i sig tillräckligt med näring, vilket ökar risken för svält inom det första dygnet.

Svält och krossning är de två vanligaste dödsorsakerna enligt både svenska data och internationella obduktionsstudier. Att kultingarna krossas av suggan sker ofta nattetid när övervakning saknas och ofta på grund av föråldrade grisningsboxar.

Det finns ett väldokumenterat samband mellan större kullar, ökade variationer i födelsevikt och högre dödlighet. Genetiska studier visar att ökad kullstorlek i sig driver upp dödligheten. Spädgrisar föds med mycket små energireserver och saknar förmåga att reglera kroppstemperaturen. Vid låg födelsevikt och otillräcklig värme ökar risken för nedkylning och död dramatiskt.

Ett stort antal studier visar att dödligheten kan reduceras genom välkända åtgärder. Det kan handla om tillräckligt råmjölksintag. Skiftesdigivning, extra tillsyn första dygnet och aktiv hantering av små grisar är dokumenterat effektiva åtgärder.

En annan viktig åtgärd är förbättrad värmemiljö. Vetenskapliga översikter visar att dödlighet kopplad till nedkylning minskar markant med optimerade värmezoner, särskilt i system med stora kullar.

Inför nationellt mål för minskad smågrisdödlighet

Minskad kullstorlek eller balanserad avelspelar också roll. Moderna genetiska analyser visar att det går att avla för både kullstorlek och överlevnad utan att offra något av dem – om man prioriterar balans. Men i praktiken fortsätter selektion för allt större kullar, vilket i sin tur driver upp dödligheten.

Ytterligare en faktor är bättre övervakning kring grisning. Nattlig övervakning och utformning av grisningsboxar är direkt kopplade till minskad risk för att kultingarna krossas ihjäl av suggan. Trots detta behålls ofta föråldrade boxmodeller.

Att nästan 17 procent av Sveriges smågrisar dör av svält, krossning eller nedkylning är inte förenligt med målet om världsledande djurvälfärd

Den vetenskapliga kunskapen finns alltså – men implementeringen är bristfällig. För att rätta till bristerna uppmanar World animal protection regeringen att genomföra följande åtgärder:

• Ett nationellt mål för minskad smågrisdödlighet
  Andra djurslag har tydliga välfärdsmål – grisarna måste få samma.
• Stärk forsknings- och investeringsstöden
  Teknik för övervakning, värmestyrning och råmjölkshantering finns, men kräver investeringar.
• Fullständig rapportering från alla svenska grisgårdar
  Med endast 49 procent av suggpopulationen i statistiken saknas en korrekt nationell bild.
• Uppdaterade och skärpta detaljregler
  Jordbruksverkets regelverk behöver skrivas så att de kända riskfaktorerna – födelsevikt, råmjölksintag, värmemiljö, övervakning och grisningsboxens utformning – hanteras med bindande krav.

Rädda smågrisarna

Att nästan 17 procent av Sveriges smågrisar dör av svält, krossning eller nedkylning är inte förenligt med målet om världsledande djurvälfärd. Vetenskapen har sedan länge visat både orsakerna och lösningarna, men utan politisk vilja, tydliga mål och skarpa krav kommer utvecklingen inte att vända.

Det är dags att gå från att föda upp smågrisar till att rädda dem. Bollen ligger nu främst hos landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som högst politiskt ansvarig för grisarnas situation – och Sveriges anseende i djurskyddsfrågor.