Stoppa friskolornas hemlighetsmakeri – inför offentlighetsprincipen

Diskussionen om offentlighetsprincipen i offentligt finansierad verksamhet har pågått länge och nyligen avslutades remissrundan på ännu en utredning på området. De vinstdrivande friskolebolagens egen intresseorganisation, Almega Utbildning, väljer i sitt remissvar att avstyrka förslaget om att införa offentlighetsprincipen även för friskolor. Men deras argument emot införandet håller inte.

Almega Utbildning menar att införandet skulle innebära omfattande kostnader. Utredningens beräkningar visar tvärtom att det för en stor huvudman enbart skulle innebära cirka 5 procent av en rektorstjänst och cirka 20 procent av en administratörstjänst. Det motsvarar lönekostnader på 170 500 kronor per år. För en huvudman med 9 skolenheter blir det en kostnad på 1 530 000 kronor per år för skolverksamheten.

Boksluten pekar i annan riktning

Har Almega Utbildnings medlemmar verkligen så små marginaler att hela verksamheten står och faller med så pass lite arbetskraft förenat med så relativt låga kostnader? Boksluten hos deras medlemsföretag pekar i en annan riktning. 

Om friskolorna fortsatt ska vara undantagna bör ett motsvarande avdrag på friskolornas ersättning införas.  

Almega Utbildning menar att ”det är av största vikt att allmänheten kan känna sig trygg med att skolor har en transparent och öppen verksamhet” samt att ”det är också rimligt att föräldrar och elever får insyn i verksamhetens ekonomi och kunna se att förskolan och skolan i övrigt drivs på ett sätt med god kvalitet och höga ambitioner”. Om vi sätter kostnaderna i relation till det Almega Utbildning själva lyfter fram som viktigt så är det svårt att dra slutsatsen att det är för dyrt.

Friskolorna har dessutom samma ersättning som de kommunala skolorna har, vilket innebär att de i dag får betalt för ännu en uppgift de inte utför. Om friskolorna fortsatt ska vara undantagna bör ett motsvarande avdrag på friskolornas ersättning införas.

Almega Utbildning menar också att ”Rent principiellt är syftet med offentlighetsprincipen att allmänheten ska kunna utöva konstitutionell kontroll över de folkvaldas beslut och på det sättet minska risken för korruption”. Just det. Eftersom friskolorna är en del av den offentligt finansierade sektorn, så är det viktigt att allmänheten kan utöva kontroll. Införandet av offentlighetsprincipen skulle möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig granskning av skolornas verksamhet.

Det allmännas intresse måste sättas först

Den huvudsakliga skillnaden mellan offentlighetsprincipen och insynsprincipen är graden av öppenhet och tillgänglighet till information. Offentlighetsprincipen innebär att alla handlingar och dokument som skolan hanterar blir offentliga och tillgängliga för allmänheten. Syftet med en insynsprincipen är mer begränsad och handlar om endast tillåta viss information att delas och kanske till och med begränsa till vilka instanser den ska få delges.

Offentlighetsprincipen främjar en högre grad av transparens och ansvarsskyldighet eftersom skolorna vet att alla deras handlingar då kan granskas av allmänheten, vilket minskar risken för oegentligheter och främjar en kultur av öppenhet och ärlighet.

Införs offentlighetsprincipen så blir det så klart en betydande skillnad mot hur många friskolor agerar i dag. I nuläget är det vanligt att friskolor sätter en glättad yttre fasad av verksamheten i första rummet, snarare än en öppen redovisning av felaktigheter och tillkortakommanden.

Sveriges Lärare kan inte stödja ett regelverk som inte effektivt motarbetar tystnadskulturen. Det allmännas intresse av offentlighet måste sättas före friskolebolagens oro för att deras bolagsvärden ska sjunka när bristerna kommer upp i ljuset.