Stöd FN-konvention för äldres rättigheter

Världen får en allt äldre befolkning. Antalet 65-plussare förväntas fördubblas till 2050. I Sverige är trenden ännu tydligare, samtidigt som många sårbara äldres mänskliga rättigheter i dag allt för ofta kränks.

Det är dags för Anna Tenje (M) att helhjärtat stödja en äldrerättskonvention inom FN.

En bortglömd grupp

FN har funnit betydande svagheter vad gäller äldre i rådande internationella regelverk för mänskliga rättigheter. Sakliga brister kan gälla åldersrelaterad diskriminering, bristande självbestämmande eller sårbarhet för våld och vanvård.

PRO uppmanar Sveriges regering att stödja FN:s arbete med en konvention för äldre personers mänskliga rättigheter och verka för att EU gör detsamma

Även äldres rätt till skydd i krig, kris och klimatförändringar behöver utvecklas. Men trots ökad medvetenhet och debatt under senare år om äldres villkor och utsatthet har äldre personer i stort sett förblivit osynliga i den internationella människorätten.

En konvention som stärker och synliggör

Äldre människor har i utgångspunkten samma mänskliga rättigheter som alla andra vuxna men det finns viktiga fördelar med att samla och utveckla äldres rättigheter i en särskild konvention, som FN:s Människorättsråd nu föreslår.

En äldrerättskonvention sätter fokus på den äldre människan och ger ett helhetsperspektiv på äldres situation och rättigheter. En konvention är både en vision och ett rättesnöre. Den fungerar som en pådrivande agenda åt regeringar och andra samhällsaktörer till åtgärder för att tillförsäkra äldre värdighet, skydd, stöd och inflytande.

En FN-konvention är också ett juridiskt bindande regelverk, som tvingar regeringar att redovisa till FN vad de gör för att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen.

Civilsamhället och andra aktörer kan även rapportera till FN utifrån sina erfarenheter och på så sätt bidra till en effektiv granskning och uppföljning.

Ålderism och utanförskap

Även i Sverige behöver de äldre stödet av en rättighetskonvention. Ålderism med nedvärderande och diskriminerande attityder mot äldre är tyvärr vanligt förekommande i Sverige på allt för många områden. 

Äldre är i dagsläget även svagt representerade i riksdagen, i media och på andra av samhällets arenor. Många upplever ofta ett både socialt och digitalt utanförskap. Svensk sociallagstiftning präglas av ett välfärdsperspektiv där äldre snarare ses som vård- och omsorgsobjekt än individer med egna rättigheter.  

Splittrade regelverk räcker inte

PRO driver frågan i nätverket ”AGE Plattform Europe” men lyfte även behovet av en äldrerättskonvention i en skrivelse till äldreminister Anna Tenje under våren.

I sitt svar uppgav hon att en konvention om äldres mänskliga rättigheter inte är nödvändig ur ett nationellt perspektiv: ”Det är i stället mer ändamålsenligt med ett ökat fokus på just äldre personers åtnjutande av mänskliga rättigheter i implementeringen av redan befintliga regelverk.”

Anna Tenje bortser här ifrån att befintliga regelverk är fragmenterade, helt otillräckliga till sitt innehåll och i dag saknar uppbackning av en sammanhållen granskningsprocess. Att äldreministern vill sätta mer fokus på att göra verklighet av äldres rättigheter välkomnar PRO förstås, men det räcker inte.

En fråga om solidaritet

Därför vill PRO uppmana Sveriges regering att stödja FN:s arbete med en konvention för äldre personers mänskliga rättigheter och verka för att EU gör detsamma.

I dag, mer än någonsin, behöver vi stärka och hålla fast vid de mänskliga rättigheterna och en internationell rättsordning. Det är en fråga om solidaritet med alla äldre.

Därför är det dags för en äldrerättskonvention inom FN.