"Statligt stöd för korttidsarbete snedvrider konkurrensen"

DEBATT. Regeringens utredare föreslår att företag med problem kan reducera lön och arbetstid för de anställda och att staten ger bidrag. Förslaget har starka drag av planekonomi och snedvrider konkurrensen, skriver företrädare för Medborgerlig samling.

Av: Mikael Ståldal, Medborgerlig Samling
Lennart Göranson, marknadspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling

 

Utredningen om ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete har i ett delbetänkande (SOU 2018:66) föreslagit ett permanent system för sådant statligt stöd. Förslaget handlar om att företag med tillfälliga ekonomiska problem ska kunna komma överens med sina anställda (via facket) om tillfälligt reducerad lön och arbetstid, och att staten ska betala en del av kostnaden. Efter finanskrisen 2008-2009 infördes möjlighet till denna typ av stöd vid synnerligen djupa lågkonjunkturer, vilket hittills aldrig utnyttjas. Nu vill man ta bort kravet på lågkonjunktur och kunna ge detta stöd när som helst, till företag som efter granskning av en statlig myndighet anses lida av tillfälliga ekonomiska problem.

Strider mot liberala grunder

All form av statligt stöd till korttidsarbete strider mot grunderna för en liberal marknadsekonomi. Att tro att en statlig myndighet skulle kunna pröva detta utan att samtidigt bromsa nödvändig strukturomvandling är naivt, och har starka drag av planekonomi.

En marknadsekonomi är dynamisk. Det går inte att förutse vilka företag som är livskraftiga, eller om ett företags ekonomiska problem är strukturella eller tillfälliga. Därför bör marknaden, inte myndigheter, avgöra vilka företag som är livskraftiga och vilka som bör lämna marknaden. Tillfälliga ekonomiska problem i företag bör hanteras genom att någon som tror på den långsiktiga livskraften och lönsamheten investerar pengar i företaget. Om ingen part med ekonomiskt ansvar gör den bedömningen bör i stället företaget gå under.

Missgynnar småföretag

Förslaget om statligt stöd till vissa företag kommer oundvikligen att snedvrida konkurrensen. Det riskerar att otillbörligt gynna stora, etablerade företag och missgynna mindre och nyare företag.

Det bör givetvis vara tillåtet för företag med ekonomiska problem att komma överens med sina anställda om reducerad lön och arbetstid, tillfälligt eller permanent. Men det bör skötas av arbetsmarknadens parter, utan statlig inblandning. Så skedde också under finanskrisen 2008-2009, utan statligt stöd.

Normalt brukar fack och arbetsgivare värna den svenska modellen, men inte den här gången. Representanter för fackföreningar och arbetsgivare inom industrin välkomnar förslaget och vill göra det mer långtgående (Di Debatt 2018-10-25: Korttidsarbete hjälper industrin). Man kan förmoda att ett löfte om statliga pengar var alltför frestande för att dessa etablerade fackföreningar och företag skulle orka tacka nej. För Sveriges skattebetalare som skulle stå för notan ser ekvationen annorlunda ut. Likaså för Sveriges konsumenter som har allt att förlora på att ineffektiva företag hålls under armarna med snedvriden konkurrens till följd.

Beslutskedja: Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete

10/12
2018
6/12
2018
26/11
2018
15/8
2018
15/2
2018

Forrige artikel Liberaler i Stockholm: Inför hyrköp och marknadshyror för nya lägenheter Liberaler i Stockholm: Inför hyrköp och marknadshyror för nya lägenheter Næste artikel "Stoppa AP-fondernas investeringar i fossila bränslen"