Stat och arbetsgivare måste satsa på lärarfortbildning

Skolans uppgift är att ge elever verktyg för att förstå en alltmer komplex värld. Då måste också lärarna själva ges möjlighet att utvecklas. En lärarkarriär kan pågå i över 40 år – tänk bara på hur mycket samhället förändrats sedan 1980-talet.

Trots det har lärarfortbildningen successivt monterats ner. Sedan kommunaliseringen har den blivit en budgetregulator. Enligt avtal ska lärare få i genomsnitt 104 timmar per år, men Sveriges Lärares undersökningar visar att kommunalt anställda i snitt får 22 timmar, och privatanställda grundskollärare bara 18. Det är helt oacceptabelt.

Lärare vill ha kunskap

Dessutom handlar fortbildningen alltför sällan om ämnesfördjupning. Ofta erbjuds inspirationsföreläsningar och konferenser som upplevs irrelevanta. En ny ännu opublicerad undersökning från Sveriges Lärare visar att det lärare efterfrågar framför allt akademisk fortbildning inom sina ämnen, ämnesdidaktik, kognitionsvetenskap och specialpedagogik.

Ofta erbjuds inspirationsföreläsningar och konferenser som upplevs irrelevanta

Forskning visar tydligt att just detta stärker lärarkompetens och elevers resultat, särskilt i matematik. Kombinationen av ämneskunskap och didaktik är avgörande.

Därför ser vi med tillförsikt fram emot det nationella professionsprogrammet som införs i höst. Det ger lärare i alla skolformer möjlighet till akademisk fortbildning vid våra lärosäten. Staten tar därmed ett efterlängtat ansvar, eftersom huvudmännen – både kommunala och fristående – länge svikit.

Säkra jämlik tillgång till professionsprogrammet

Men för att professionsprogrammet ska vara framgångsrikt måste lärare ges rätt villkor för sitt deltagande. Vi menar att det annars finns en överhängande risk att fortbildningen fördelas ojämnt mellan kommuner, skolor och enskilda lärare.

Engagerade lärare verksamma på skolor med en god ledning i kommuner med en sund skolekonomi kommer få mer och bättre fortbildning än vad andra får. Vi befarar att det inte kommer vara lärares individuella behov som styr.

Krav för ett robust system

Enligt Sveriges Lärares undersökning upplever endast 20 procent av lärarna att arbetsgivaren ger möjlighet till fortbildning under arbetstid. Det är mycket illavarslande. Vi ställer därför tre krav:

1. Följ skollagen. Professionsprogrammet innebär skärpta krav på huvudmännen. Skolinspektionen måste följa upp att lärare ges möjlighet till fortbildning.
2. Följ avtalen. Arbetsgivarna struntar idag i kollektivavtalets rätt till 104 timmar fortbildning per år. Detta är oacceptabelt.
3. Inför statsbidrag. Deltagande i professionsprogrammet kan innebära merkostnader, till exempel för vikarier. Staten måste bidra ekonomiskt för att möjliggöra likvärdig fortbildning.

Om staten och arbetsgivarna tar sitt ansvar kan professionsprogrammet bli starten för ett robust nationellt system för akademisk fortbildning. Men det kräver att forskningen om lärarkompetens och ämnesspecialisering får genomslag. Den komplexa värld eleverna möter kräver inget mindre.