Stärk beredskapen med nationell plan för fungerande transporter

Samtidigt som den svenska transportsektorn ställer om för att nå klimatmålen tillkommer nu en rad faktorer som kan komma att påverka stabiliteten och tryggheten i omställningen. En nationell plan för trygg mobilitet kan säkra samhällsviktiga transporter och tillgänglighet vid kris och konflikt.

Risklandskapet har ändrats

Redan under coronapandemin blottades samhällets sårbarhet inom den nationella försörjningstryggheten. Utöver detta har även vårt risklandskap ändrats då vi ser ökade cyberangrepp på kritisk infrastruktur. Dessutom kan klimatförändringar medföra ett alltmer oberäkneligt väder som kan få stora konsekvenser för samhället. Dessa olika typer av händelser tydliggör komplexiteten som vi står inför när försörjningstrygghetens robusthet ska stärkas.

Rysslands invasion av Ukraina visar att vi behöver vara mer förberedda. 

Vi som företräder drivmedelsbranschen välkomnar flertalet av regeringens initiativ, till exempel utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen. Men det krävs mer för att vi ska kunna möta en orolig omvärld och säkra vårt behov av transporter, drivmedel och dess tillgänglighet för hela landet. Därför bör regeringen etablera en nationell plan och nödvändiga investeringar i kritisk infrastruktur, både för flytande drivmedel, gas och el.

Marknadsberoende värdekedja

Tillgängligheten till drivmedel och transporter utmanas i dag genom att värdekedjan är dimensionerad för en normal vardag och maximal kostnadseffektivitet. Våra beredskapslager skulle kunna sina vid en längre konflikt.

Hamnar, depåer och stationer är direkt beroende av allt från elförsörjning och kommunikation till personal och reservdelar. Dessa ägs och drivs i dag av ett stort antal oberoende kommersiella aktörer som genom avtal skapar en värdekedja. Den kan producera och leverera rätt produkt i rätt kvantitet vid rätt tidpunkt på alla tänkbara platser men är samtidigt beroende av marknadens efterfrågan och vilja att betala vilket blir sårbart ur ett beredskapsperspektiv.

Olika energibärare

En annan utmaning är den omställning som transportsektorn befinner sig i och som medför en förändrad efterfrågan på nya typer av energi och tekniklösningar för transporter. Vissa produkter kan till och med komma att fasas ut och ersättas med nya. Därför föreslår vi att nödvändiga drivmedelsprodukter hanteras inom ramen för särskilda ersättningssystem i den mån staten kräver tillgång till dessa.

Regeringen vill stärka det militära försvaret, men det är minst lika viktigt att vår civila beredskap inkluderas.

Teknikutvecklingen innebär ett större utbud av olika energibärare, som el, gas och flytande förnybara drivmedel. Diversifieringen stärker energisäkerheten eftersom det är sårbart att vara beroende av endast en energibärare. Olika energibärare har olika egenskaper och stöds av olika typer av infrastruktur. Diversifiering av energibärare skapar en flexibilitet att hantera olika typer av händelser och kriser.

Den nationella planen för försörjningsberedskapen behöver därför också ha fokus på infrastruktur för de olika energibärarna. Detta är av särskild vikt i och med det förändrade omvärldsläget och återtagandet av totalförsvaret. För att säkra konkurrensneutraliteten bör samtliga energibärare omfattas av samma krav gällande dess robusthet och uthållighet.

Sårbar infrastruktur

Då näringslivet har en betydande roll inom totalförsvaret behöver den nationella planen för försörjningstryggheten ha ett systemperspektiv. Vi ser att de olika energibärarna tillsammans kan stärka försörjningstryggheten. Planen behöver därför tydliggöra vilka samhällsviktiga funktioner energibärarna ska stödja, både gällande mobilitet samt reservkraft. Här måste staten även tydliggöra hur finansieringen av stärkt civil beredskap ska genomföras genom hela värdekedjan.

Infrastrukturen kring produktion och lagring av energi är också sårbar. Kommuner och regioner kan i dag på egen hand fatta lokala beslut om nedläggning av kritisk infrastruktur som påverkar både möjligheter att leverera kostnadseffektivt i vardag kris eller krig.

Nationell plan för trygg mobilitet

För fungerande transporter för hela landet, även vid kris och krig, efterlyser vi nu en nationell plan för trygg mobilitet som ska innefatta:

• Ett komplett värdekedjeperspektiv för flytande drivmedel, gasformiga drivmedel och el för att säkerställa fungerande logistik och prioritering i hela landet.
• Ett systemperspektiv som går utöver dagens fokus på lagerhållning och som inkluderar distribution, betalsystem, säker kommunikation och prioritering med en alltmer komplex, diversifierad fordonspark som drivs av flytande drivmedel, el och gas.
• Att staten går in och tar det fulla finansiella ansvaret i det fall det inte finns kommersiella grunder för att upprätthålla värdekedjan för nödvändiga samhällsfunktioner. I en situation då det råder störningar i eldistributionen påverkas även drivmedelsförsörjningen då elen behövs till drift av pumpar. Därför behöver staten genomföra investeringar i reservkraft för depåer och drivmedelsstationer samt i säker kommunikation.
• Satsningar på en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel för att minska den sårbarhet som importberoende innebär.

Tillgängligheten till flytande drivmedel, gasformiga drivmedel och el är en förutsättning för hur människor och varor ska kunna transporteras och mobiliteten upprätthållas i vardag, kris eller krig. Rysslands invasion av Ukraina visar att vi behöver vara mer förberedda. Regeringen vill stärka det militära försvaret, men det är minst lika viktigt att vår civila beredskap inkluderas i detta arbete.