SSU: Regeringen sviker löften om psykisk ohälsa

Den 10 oktober varje år infaller Världsdagen för psykisk hälsa. I Sverige ger denna dag anledning till ett mycket välbehövligt uppmärksammande av det politiska arbetet inom detta område.

Allt fler mår nämligen dåligt i vårt land. Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt under många år, framförallt bland barn och unga.

Utvecklingen är oacceptabel

Det är naturligtvis en helt oacceptabel utveckling som måste vändas. Om det råder bred politisk enighet. Moderaterna konstaterade exempelvis i sitt valmanifest från 2022 att ”få saker är viktigare att prioritera än barns psykiska mående”.

I dag är var fjärde ung i Sverige arbetslös. I internationell ranking har regeringen tagit en föga åtråvärd medaljplats

Tunga åtgärder utlovades under valrörelsen och Ulf Kristersson (M) var tydlig i sin regeringsförklaring rörande var ansvaret ligger: ”Det behövs mer av ett nationellt ledarskap för vården”, deklarerade han.

Regeringen har misslyckats

Det är därför lämpligt att nu, när mandatperioden närmar sig sitt slut, undersöka vad Regeringen Kristersson faktiskt åstadkommit inom detta politikområde.

• I sin regeringsförklaring lovade Kristersson att en ”haverikommission” ska tillsättas för varje självmord som sker i Sverige. Efter drygt tre år har detta löfte mynnat ut i en rejäl ambitionssänkning: en haverikommission ska enbart tillsättas för självmord bland barn. Resultatet är alltså att självmord bland exempelvis unga vuxna ska förbli outredda på individnivå.
• Elevhälsans viktiga roll hotas av regeringen. I utredningsdirektiv har regeringen presenterat en ny vision för elevhälsan, som blivit hårt kritiserad av professionens fackliga företrädare. Den planerade reformeringen riskerar att utradera elevhälsans förebyggande arbete mot psykisk ohälsa.
• Moderaterna lovade att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Alla skulle få hjälp inom 30 dagar. Mandatperioden börjar närma sig sitt slut och hittills har inga förbättringar skett över huvud taget. Färre än hälften får vård i tid, enligt SKR:s statistik.

Hur ser det då ut med de bakomliggande faktorer som driver den ökande psykiska ohälsan bland unga?

Skolan krisar och unga saknar jobb

Folkhälsomyndigheten har pekat ut brister i skolans funktion och en allt tuffare arbetsmarknad för unga som de två huvudmisstänkta orsakerna. Regeringens resultat inom dessa två områden lämnar mycket att önska.

Regeringen har gjort klart att den inte kommer att agera för att stoppa vinstjakten i skolan, vilket innebär att det enskilt allvarligaste systemfelet i svensk skola får bestå. De svenska skolresultaten sjunker också i internationella jämförelser

Ungdomsarbetslösheten skjuter i höjden. I dag är var fjärde ung i Sverige arbetslös. I internationell ranking har regeringen tagit en föga åtråvärd medaljplats: Sverige har nu EU:s näst högsta ungdomsarbetslöshet – ett Europasilver.

Det handlar om människor

Bakom varje siffra finns ett människoöde. Ett skolbarn som inte klarar av att gå till plugget, en student som tvingas avbryta sina universitetsstudier, en ätstörningsdrabbad som svälter sig eller, i det allra värsta fallet, en människa som avslutar sitt liv.

Det är dessa människor som sviks när Kristersson nu sviker sina vallöften om psykisk ohälsa.