”Söktjänsterna är en guldgruva för kriminella”

I Sverige är det fritt fram för söktjänstföretag med utgivningsbevis att dela våra personuppgifter på sina webbplatser – eftersom de skyddas av grundlagen. Det är unikt, så ser det inte ut i andra länder. Vi har en mycket märklig situation i Sverige där dataskyddsförordningen (GDPR) gör att personföreningar inte vågar skicka ut en medlemsmatrikel till medlemmarna samtidigt som söktjänsternas agerande accepteras.

Söktjänsterna underlättar bedrägerier

Nu har en statlig utredning föreslagit att grundlagsskyddet för söktjänster ska begränsas och att de måste följa GDPR precis som andra företag. Vi som står bakom artikeln företräder husägare, pensionärer och småföretagare och vi ser hur våra medlemmar drabbas. Vi ställer upp på utredningens förslag och uppmanar regeringen att skyndsamt överlämna en proposition så att riksdagen hinner fatta det första beslutet om att ändra grundlagen före nästa val.

Söktjänsterna är en guldgruva för kriminella. Där kan vem som helst se vilka som bor på adressen, hur många de är och hur gamla de är. Man kan se om familjen har bil och vad den är värd, vad bostaden är värd och om någon i familjen har kopplingar till ett företag. För flerfamiljshus är det lätt att se vem som bor bakom vilken lägenhetsdörr.

Söktjänsterna är ett utmärkt verktyg för kriminella som vill hitta en äldre ensam husägare och utsätta honom eller henne för ett inbrott eller ett rån. De underlättar telefonbedrägerier mot äldre genom att bedragare kan använda information från söktjänster och framstå som trovärdiga.

Ökad risk för hot

Söktjänsterna möjliggör även hot- och våldsbrottslighet, vilket ofta förekommer i samband med gängkonflikter. I början av det här året skedde ett stort antal skjutningar och sprängningar, bland annat riktade mot företagare. Polisen varnade även alla som hade ett visst efternamn att de kunde bli utsatta.

Söktjänsterna är ett utmärkt verktyg för kriminella som vill hitta en äldre ensam husägare och utsätta honom eller henne för ett inbrott eller ett rån.

Söktjänsterna kan också användas för påtryckningar. Enligt en avhandling från högskolan i Gävle gäller var tredje arbetsmiljöanmälan från socialsekreterare hot utanför jobbet och i många fall mot deras familjer. Poliser, socialsekreterare och andra måste kunna göra sitt jobb utan att vara rädda för att de själva eller deras anhöriga ska utsättas för repressalier.

Nu finns möjligheten att ändra på det eftersom en statlig utredning föreslagit att grundlagsskyddet för sådana söktjänster ska begränsas. Då kommer söktjänstföretagen att behöva följa GDPR, precis som alla andra. Det är en rimlig lösning.

Sverige har förändrats

Det betyder att det måste finnas en laglig grund för att publicera personuppgifter, till exempel samtycke, och att vi har rätt att avstå. En sådan förändring skulle göra det svårare för kriminella att använda söktjänsterna för att hitta lämpliga brottsoffer.

Söktjänsterna stöder sig på en grundlagsändring från 2003 när grundlagen anpassades till internets framväxt. Redan innan lagen ändrades varnade konstitutionsutskottet för att de nya reglerna skulle leda till rena personregister på nätet – och tyvärr hade de rätt.

Sedan dess har Sverige förändrats. Vi är digitala på ett helt annat sätt i dag och vi har en annan typ av brottslighet. Vi lever i en föränderlig värld med ett osäkert säkerhetspolitiskt läge och AI-utveckling. Vi måste anpassa vår grundlag till dagens och morgondagens Sverige.

Vissa journalister är rädda för att deras arbete kommer att ta längre tid. Men, vi vill inte begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen ska fortsätta att gälla.

Ändra grundlagen

Utredarens förslag gäller även för söktjänster som publicerar domar och som bland annat används för bakgrundskontroller. Sådana behöver även kunna göras i framtiden, men det är inte givet att det måste ske på samma sätt som i dag. Den frågan behöver lösas separat, vilket även Integritetsskyddsmyndigheten har föreslagit.

Nu börjar det bli bråttom. För att ändra grundlagen krävs två riksdagsbeslut med val emellan. Om grundlagen ska ändras den 1 januari 2027, som utredningen föreslår, måste regeringen skyndsamt återkomma med en proposition så att riksdagen hinner fatta det första beslutet före valet nästa höst.

Vi uppmanar regeringen att kvickt överlämna en proposition till riksdagen. Det behövs för att vanligt folk ska kunna vara trygga och inte behöva oroa sig för att bli kartlagda på nätet och utsatta för brott. Det kan inte vänta fyra år till.