Smittsamma sjukdomar tar inte hänsyn till en människas migrationsstatus

Socialminister Jakob Forssmed lyfter i en debattartikel i Altinget den 4 februari 2025 fram de omfattande åtgärder som Sverige vidtagit för att stärka sitt krisberedskapssystem inför framtida pandemier. Dessa initiativ är viktiga och nödvändiga, men de riskerar att förbise en central fråga: hur säkerställer vi att alla som befinner sig i Sverige, oavsett juridisk status, har tillgång till vård även under normala tider och inte minst i krissituationer?
Under covidpandemin arbetade vi på Läkare i Världen aktivt för att även de grupper som traditionellt hamnar utanför den vanliga vården skulle få det skydd de behöver. Utan oss hade många papperslösa, asylsökande och andra utsatta individer saknat tillgång till information och vaccin. Det hade inte bara drabbat deras egen hälsa negativt, utan även folkhälsan i hela Sverige. Smittsamma sjukdomar tar inte hänsyn till en människas migrationsstatus. Detta visar på vikten av ett inkluderande vårdsystem.
För många hinder på vägen till vård
Socialminister Forssmed beskriver i sin debattartikel att Sverige i dag är bättre rustat att hantera pandemier tack vare förbättrad beredskap, nya regelverk och en starkare infrastruktur för smittspårning. Dessa är viktiga steg, men om de inte kompletteras med en strategi för att ta bort de hinder som står i vägen för utsatta gruppers tillgång till vård, blir varken individerna i de utsatta grupperna eller övrig befolkning riktigt trygga.
Vi menar att det är avgörande att de lagar som finns efterlevs fullt ut och att praktiska hinder tas bort. En hållbar folkhälsa bygger på att alla, oavsett bakgrund och juridisk status, kan få den vård de behöver. I dag finns det tyvärr många hinder på vägen till vård, även när det handlar om tjänster som individer enligt lag har rätt till. Dessa administrativa och praktiska barriärer utesluter inte bara de drabbade från att få nödvändig vård, utan riskerar även att undergräva folkhälsan i stort. Läkare i Världen uppmanar därför regeringen att komplettera sina krisberedskapsåtgärder med konkreta insatser som garanterar att ingen lämnas utanför, i överensstämmelse med Sveriges åtaganden i Agenda 2030.
Folkhälsa är en gemensam angelägenhet
Genom att se till att även de mest utsatta får tillgång till vård, stärker vi samhällets motståndskraft mot framtida kriser och bidrar till en tryggare och mer inkluderande hälsa för alla i Sverige. Prat om beredskap och regelverk måste backas upp av ett agerande som går i linje med det man säger sig vilja uppnå. Då är det avgörande att regeringen inte går fram med andra förslag, exempelvis att ta bort subventionerad tolk inom vården, som riskerar att stjälpa samma ambition.
Folkhälsa är en gemensam angelägenhet som kräver att alla vi som befinner oss inom Sveriges gränser inkluderas, annars kan strävan om en god folkhälsa aldrig nå i mål.
Om socialministern menar allvar med att ta politiskt ansvar och att dra lärdom av pandemin för att göra Sverige bättre rustat för framtiden, är han varmt välkommen att besöka oss på Läkare i Världen. Vi delar gärna med oss av våra slutsatser om hur en inkluderande hälso- och sjukvård förbättrar vår beredskap inför kommande pandemier, såväl som vår folkhälsa.
Forssmed: Vi får inte glömma coronapandemins lärdomar
Våra förutsättningar för att hantera en pandemi är bättre i dag än 2020. Men det krävs det mer i en kris än beredskap i form av regelverk, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).
Artikeln är skriven av














