Sluten process när staten går i god för 50 miljarder

Staten ska ställa ut 50 miljarder kronor i kreditgarantier för att möjliggöra riskfyllda gröna industriinvesteringar. Men trots de stora summorna finns inga planer från regeringen att skicka ut regelverket på remiss. "Det är nästan som om man försöker smussla ut det." säger Vänsterpartiets Jens Holm.

Preems raffinaderi i Lysekil ska ställa om till produktion av förnybara drivmedel. Bolaget kallade de gröna kreditgarantierna för efterlängtade när januaripartierna presenterade nyheten i somras.
Preems raffinaderi i Lysekil ska ställa om till produktion av förnybara drivmedel. Bolaget kallade de gröna kreditgarantierna för efterlängtade när januaripartierna presenterade nyheten i somras.Foto: Thomas Johansson/TT
Johanna Alskog

Regeringen har hunnit dra på sig kritik från KU för hanteringen kring de statliga gröna kreditgarantierna. Det var kommunikationen mellan miljödepartementets statssekreterare Eva Svedling och Preems vd Magnus Heimburg kring den förestående budgetsatsningen som fick KU-ledamöterna att reagera, både på innehållet och på tonen.

Staten ska i god för 50 miljarder

Kreditgarantierna ska kunna ställas ut under flera år. I 2021 års budgetproposition finns en garantiram på 10 miljarder kronor. För 2022 beräknas garantiramen uppgå till 15 miljarder kronor och för 2023 till 25 miljarder kronor.

En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet.


Källa: regeringen.se
När budgetsatsningen nu ska sjösättas – i form av tio miljarder i kreditgarantier till "stora industriinvesteringsprojekt" för 2021 med start under första halvåret – finns inga planer på att låta förslaget till förordning att gå ut på remiss.

Det får Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm att reagera.

– Det är nästan som om man försöker smussla ut det, med argumentet att man ska få ut det så fort som möjligt. Då borde man istället ha förberett det tidigare, man har haft tid, eftersom de var överens redan förra året, säger han med syftning på januaripartierna och fortsätter:

– Det är klart det bästa är om förslaget går ut på remiss. Ju fler som får se det, desto bättre kan resultatet bli. Det är också viktigt för att få en bred förankring. Det är mycket pengar det handlar om.

Förslaget har nu skickats ut från finansdepartementet till de två andra januaripartierna, Liberalerna och Centern. Centerns energipolitiska talesperson Rickard Nordin vill ännu inte uttala sig om förslaget, utan skriver till Altinget att det spänner över flera områden och inte är synkat internt. Frågan om fler än januaripartierna ska få tycka till om utformningen eller ej hänvisar han till regeringen.

Från finansmarknadsminister Åsa Lindhagens (MP) stab lyder svaret att det inte är brukligt att skicka ut motsvarande förslag på remiss, så som sker med utredningar.

Liberalernas närings- och klimatpolitiska talesperson Joar Forssell vet inte hur diskussionen kring behovet av en remissrunda har gått.

– Jag är lite osäker på vad vi har sagt i förhandlingarna. Men remiss är egentligen alltid bra, säger han.

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.