Skräpiga miljöer kostar samhället hundratals miljoner varje år

Nedskräpning är ett stort samhällsproblem som kräver gemensamt ansvar. Varje dag slängs portionssnus och fimpar, plastpåsar och annat skräp på gator, i parker och i naturen.

Skräp påverkar trivseln

Jag vågar påstå att ingen gillar skräp. Det förfular miljön, skadar ekosystem, hotar djurlivet och påverkar människors trygghet och trivsel. Dessutom kostar det samhället hundratals miljoner kronor varje år att städa upp. Därför behöver Sverige en tydlig gräns för hur mycket skräp vi kan acceptera. Alla kommuner behöver jobba mot samma mål. Så är det inte i dag.

Sju av tio svenskar ser skräpet som ett stort problem och 97 procent anser att det måste minska. Sverige har målet att halvera nedskräpningen av fimpar och vissa plastprodukter till 2030, men eftersom det saknas en tydlig och enhetlig strategi så riskerar målet att falla platt.

I dag varierar kommunernas rapporterade kostnader, investeringar i städning och insatser för att förebygga nedskräpning avsevärt. Detta resulterar i stora skillnader i hur rent eller skräpigt det är för medborgarna. Enligt Håll Sverige rents skräpmätningar redovisas mängden skräp som antal föremål per tio kvadratmeter. Bland de kommuner som genomförde mätningar under 2024 varierade mängden skräp från cirka två till nästan elva föremål per tio kvadratmeter. Det är en drastisk skillnad, där vissa kommuner hade fem gånger så mycket skräp som andra.

Välskötta områden ökar tryggheten

Skräpiga miljöer skapar en ond cirkel, där en redan nedskräpad plats riskerar att bli ännu skräpigare. Detta är både orättvist för invånarna och ett ineffektivt sätt att arbeta. Välskötta områden ökar känslan av trygghet och social samhörighet, något alla medborgare borde få känna.

Skräpiga miljöer skapar en ond cirkel, där en redan nedskräpad plats riskerar att bli ännu skräpigare. 

Sverige har redan ett nationellt gränsvärde för skräp på stränder genom OSPAR och HELCOM, två internationella konventioner som skyddar den marina miljön. Däremot saknas motsvarande gränsvärden för skräp på land, trots att 80 procent av skräpet i havet kommer därifrån. För att minska risken att skräp sprids till hav och vattendrag måste vi införa tydliga gränsvärden även på land.

Ett nationellt gränsvärde för nedskräpning skulle säkerställa att alla kommuner arbetar mot samma mål och håller en hög ambitionsnivå, oavsett var i landet man befinner sig. Genom att sätta en tydlig gräns för hur mycket skräp som får finnas på en yta, exempelvis uttryckt som antal skräp per tio kvadratmeter, skapas en enhetlig och mätbar standard.

Inför regelbundna skräpmätningar

För att säkerställa att alla kommuner når eller ligger under detta gränsvärde krävs tre viktiga åtgärder:

• regelbundna skräpmätningar på kommunnivå för att följa utvecklingen, säkerställa resultat och identifiera nödvändiga åtgärder.
• information till medborgare om lagstiftningen och de påföljder som gäller vid nedskräpning. Detta inkluderar den så kallade nedskräpningsboten, som nu även omfattar portionssnus och fimpar.
• formell myndighetssamordning kring nedskräpningsfrågor för att effektivisera och samordna arbetet på nationell nivå.

Vi på Håll Sverige rent ser varje dag vilken skillnad engagerade människor och kommuner kan göra för att bekämpa nedskräpning. Men vi vet också att detta arbete måste stöttas av nationella ramar och mål. Ett nationellt gränsvärde för nedskräpning är ett logiskt, effektivt och nödvändigt steg mot ett renare Sverige.