SKR: Anläggningskris inte huvudorsak till att unga skippar träning

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill med en ny kartläggning nyansera bilden av att svensk idrott lider av en anläggningskris. Riksidrottsförbundet har länge hävdat detta och i den politiska debatten återkommer argumentet. I den senaste budgeten anslog regeringen 250 miljoner kronor per år under 2026–2027 för att bygga och renovera idrottsanläggningar. 

Det är givet att man inte kan spela tennis utan en tennisbana, men det är inte säkert att fler spelar tennis för att man bygger två banor

Nils-Olof Zethrin
Expert på fritid och idrott, SKR

SKR:s färska rapport visar att tillgången till fotbollsplaner och idrottshallar är högre än vad den senaste statistiken från 2019 visar.

Behoven är lokala – inte nationella 

Idrottshallarna är 22 procent fler än tidigare beräkningar har visat. När det gäller elvamannaplaner med konstgräs för fotboll så är de 13 procent fler än vad man tidigare har trott. De uppdaterade siffrorna beror på att SKR har slipat sina mätmetoder och haft högre svarsfrekvens.

”Huvudanledningen till att grupper i samhället inte är aktiva inom idrott och träning är inte anläggningsbrist”, skriver de bland annat.

Jonnie Nordensky är projektledare för Riksidrottsförbundets satsning Plats för idrott.

– SKR:s studie är nationell, men det är på lokal nivå som man kan se hur behoven ser ut. Så det här påverkar inte vår bild av behovet av idrottsytor, säger han till Altinget.

Så anläggningsbristen har inte överdrivits?

– Nej, jag skulle inte säga det. I våra egna undersökningar där vi frågar föreningar om möjligheter att få tider på anläggningar och idrottsmiljöer, så uppger en av tre barn- och ungdomsföreningar att det är svårt att hitta tid eller plats.

Han tillägger att andelen föreningar som uppger att de behöver säga nej till barn och ungdomar av samma anledning är densamma.

– När vi frågar kommuner vilken som är den största utmaningen, så svarar två av tre att efterfrågan är större än tillgången på vissa anläggningstyper, säger Jonnie Nordensky.

Fördjupar debatten om inaktivitet 

Nils-Olof Zethrin är expert på fritid och idrott på SKR:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad. Han ifrågasätter inte Riksidrottsförbundets undersökningar men hänvisar till att det i SKR:s rapport finns en sammanställning av resultaten från flera studier från det nederländska Mulierinstitutet. SKR har bett dem göra en översikt gällande kunskapsläget.

De hänvisar till att sociala, ekonomiska och motivationsrelaterade faktorer påverkar att en del inte idrottar eller tränar.

– Studien fördjupar resonemanget kring vad det är som gör att fler blir aktiva, och det är en komplicerad relation. Det är givet att man inte kan spela tennis utan en tennisbana, men det är inte säkert att fler spelar tennis för att man bygger två banor, säger Nils-Olof Zethrin till Altinget.

Han utvecklar resonemanget.

– Det är välkänt att tjejer med utländsk bakgrund idrottar mindre. Om deras preferens är dans, så når man inte den gruppen genom att bygga en ishall. Trots att exempelvis en hockeyförening har behov av mer istid. Iakttagelserna står inte emot varandra. Rapporten ifrågasätter inte att en förening skulle kunna aktivera eller ta emot fler, säger Zethrin.

Driftskostnaderna har skenat 

Därför vill SKR peka på att exempelvis kulturella faktorer, kostnader och var träningsmöjligheterna ligger ger en bredare bild av vad vi vet om anläggningar och vilka samhälleliga effekter de har.

Rapporten visar också att kommunernas driftskostnader för idrotts- och fritidsanläggningar under 2024 låg strax över 18 miljarder kronor.

Det är ungefär sex gånger högre än de kommunala stöden om 3 miljarder kronor till föreningarna. Det är också cirka nio gånger större än det samlade statliga idrottsanslaget till idrottsrörelsen, som ligger på drygt 2 miljarder kronor per år.

– Kommunerna uppvisar ett stort engagemang för idrottens förutsättningar. Det visar sig i att man bygger ut anläggningsbistånden, säger Nils-Olof Zethrin.