Debatt

Skolkuratorer tvingas välja bort förebyggande arbete

Skolkuratorer hinner inte med allt arbete de önskar och tvingas välja bort det förebyggande arbetet. Det är förödande för både den enskilde och samhället. Det stöd vi inte ger i dag får vi betala för i morgon, skriver Akademikerförbundet SSR.

”I en tid när Sveriges skolresultat diskuteras av många med makten över skolan är det viktigare än någonsin att komma ihåg att alla elever inte har samma möjligheter från start.”
”I en tid när Sveriges skolresultat diskuteras av många med makten över skolan är det viktigare än någonsin att komma ihåg att alla elever inte har samma möjligheter från start.” Foto: Jeswin Thomas/Unsplash
Heike Erkers
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nio av tio skolkuratorer hinner inte med allt arbete de önskar, visar en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR. Det riskerar att slå hårt mot utsatta skolbarns möjligheter till utbildning och ett bättre framtida liv.

Vi vet att stöd till unga så att de kan genomgå en hel gymnasieutbildning är det mest effektiva vaccinet mot utanförskap, allvarlig psykisk ohälsa och kriminalitet. Det är till exempel tio gånger högre risk att hamna i allvarlig kriminalitet för en elev som har låga betyg jämfört med en som klarar skolan bra. Varje skolmisslyckande är förödande både för den enskilde och samhället. Det stöd vi inte ger i dag får vi betala för i morgon.

Förebyggande insatser väljs bort

Därför är det bekymmersamt att skolkuratorerna i vår undersökning uppger att de främst tvingas att välja bort förebyggande insatser mot elever i riskzonen och mot mobbning och psykisk ohälsa.

Det betyder inte att skolkuratorerna ser nattsvart på sin arbetssituation. Tvärtom. Många beskriver hur de trivs med sitt arbete, eftersom det ger dem möjligheter att använda sina specialkunskaper till insatser som hjälper barn och unga till ett bättre liv – genom samarbete med eleverna själva och med deras vårdnadshavare och pedagoger.

Antalet elever gör skillnad

Det säger sig nästan självt att det skapar en svår arbetssituation – och att det är eleverna som får betala.

Ytterligare en hoppfull sak som våra medlemmar pekar på är att det finns alla möjligheter att politiskt stärka kuratorernas och elevhälsans roll för att förbättra skolgången för de elever som behöver det. En avgörande skillnad för möjligheterna att ge rätt stöd är hur många elever varje kurator ansvarar för.

Vår undersökning visar tydligt att skolkuratorer med få elever i långt högre utsträckning än andra även hinner med det förebyggande arbetet. Mer än hälften, 54 procent av skolkuratorerna, med ansvar för färre än 300 elever svarar att de hinner med det förebyggande arbetet. Det kan jämföras med att bara sju av tio skolkuratorer med ansvar för fler än 500 elever svarar samma sak.

Tyvärr är det långtifrån ovanligt i dag med skolkuratorer som ansvarar för långt fler elever, ofta på flera olika skolor. Det säger sig nästan självt att det skapar en svår arbetssituation – och att det är eleverna som får betala.

Rusta lärandet och elevhälsan

Akademikerförbundet SSR har länge drivit att skolkuratorer i genomsnitt inte ska ansvara för fler än 300 elever. Därför är det glädjande att även andra experter nu börjat lyssna till de kraven. Nyligen föreslog en statlig utredning att det ska sättas tydligare mål för elevhälsan, bland annat med ett maxtak på antalet elever per skolkurator.

Tyvärr befarar vi att utredningen bara blir en pappersprodukt. Regeringen har ännu inte skickat några signaler om att de tänker gå vidare med förslagen för att förbättra elevhälsan. Det tänker vi inte stillatigande låta ske. Vi fortsätter att kräva en förbättrad situation för landets skolkuratorer.

I en tid när Sveriges skolresultat diskuteras av många med makten över skolan är det viktigare än någonsin att komma ihåg att alla elever inte har samma möjligheter från start. Då gäller det både att rusta lärandet – och att rusta elevhälsan.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget