Skolan borde fokusera mer på elevers skyldigheter, inte rättigheter

I slutet på november presenteras en av mandatperiodens viktigaste utredningar: den om kvaliteten på den svenska lärarutbildningen. Regeringens särskilde utredare Peter Honeth ska bland annat föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas och hur utbildningsinnehållet kan stärkas.

Gör upp med lärarrollen

Utredningen skulle kunna bli så mycket mer än bara välkomna förslag på hur lärarutbildningen kan förändras och förbättras. Den är en möjlighet att göra upp med en flera decennier gammal syn på lärare och lärarrollen som tyvärr har lett till att yrkets status sjunkit och gjort att svenska elever inte får den utbildning de förtjänar och behöver.

Den progressiva syn som har präglat svensk skola och svenska skolmyndigheter har influerats av en syn på att lärare ska vara mer stödjande än undervisande. Eleverna har, under de senaste decennierna ansetts ha kompetens att vara med och bestämma vad de ska lära sig, trots att själva definitionen av lärande är kunskap om något de inte redan vet. Regeringens utredning och uttalanden visar att man är beredd att göra upp med den synen. Det är mycket välkommet!

Dessutom är det en möjlighet att ge lärarna verktyg att hantera den utmaning som i dag finns i klassrummen. Nyligen visade SVT att mer än var fjärde mellanstadieelev någon gång varje dag tycker det är svårt att koncentrera sig.

Höj kraven på eleverna

På Internationella engelska skolan arbetar vi efter tre principer: höga akademiska förväntningar, att behärska engelska och en lugn och trygg skolmiljö. Inom alla dessa tre är läraren nyckeln till framgång. Vi arbetar utifrån övertygelsen att alla barn kan lyckas, oavsett bakgrund. Det innebär att vi stöttar varje elev så att de kan nå sin fulla potential. Vi arbetar målmedvetet för att samtliga elever ska bli ansvarstagande medmänniskor med självförtroende och ambition att använda sin begåvning. Även här är trygga lärare avgörande.

Den progressiva syn som har präglat svensk skola och svenska skolmyndigheter har influerats av en syn på att lärare ska vara mer stödjande än undervisande. 

Utbildningssystemet och lärarutbildningen i Sverige har haft stort fokus på barns och elevers demokratiska rättigheter i stället för att fokusera mer på deras skyldigheter och vad skolan kan ställa för krav på dem för att de ska kunna lära sig. Det faktum att en lärares auktoritet kan ifrågasättas är en bidragande faktor till att synen på lärare har degraderats och i förlängningen också till den nationella lärarbristen. En modell för utbildning, där lärare leder och styr skapar en bättre skola och i förlängningen faktiskt också ett säkrare samhälle.

Det finns några saker som måste förändras för att höja statusen på läraryrket:

• Skriv om syftesparagrafen i skollagen, så att det finns tydliga riktlinjer att skolan också ska fostra elever, förutom att förmedla kunskap. Fostran är ett sätt att överföra vanor och normer som, i samarbete med barnens övriga vuxna, utvecklar kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Det löser inte skolans utmaningar, men det stakar ut en tydlig riktning.
• Klargör vad FN:s barnkonvention innebär – och inte innebär. Barnkonventionen, inkorporerad som svensk lag, tolkas nu allmänt som ett kraftfullt juridiskt stöd för progressivismen i skolan. Barn har frihet att göra vad som helst och kan till och få styra även innehållet i undervisningen. Men detta är en högst selektiv läsning. Barnkonventionen slår också fast att vuxna har ett ansvar ”att ge barnet ledning”. Den säger att de stater som undertecknat konventionen ”ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls”.
• Stärk tilltron till rektorer och lärare att ingripa. Lärare och skolpersonal är auktoriteter som också ska ha rätt att ingripa mot ordningsstörningar i skolan. Detta måste gå hand i hand med ett rättsväsende och en socialtjänst som rustas för att möta de utmaningar som finns i dag och som redan har letat sig in i skolans värld.
• Skärp kunskapskraven i kursplanerna. Utan tydliga kunskapskrav blir det inte möjligt heller att mäta kunskapsnivåer och sätta jämförbara betyg.

Förläng undervisningstiden

Det finns också annat som behöver åtgärdas. Undervisningstiden i den svenska grundskolan är för kort, mycket kortare än i jämförbara länder.

Samtidigt som lärarnas utbildning reformeras måste fler ingångar till skolan öppnas. I dag har Sverige en stor lärarbrist. För de som har goda akademiska meriter i sakämnen, eller som kommer från övriga yrkeslivet, bör det räcka med en kortare påbyggnadskurs om skollagen, i förening med praktik i en skola under aktivt mentorskap. Detta är också ett sätt att få in fler livserfarenheter i skolan.

För oss är det också ovärderligt att ha kunnat rekrytera lärare med utländsk lärarexamen som tillskott till våra skolor. Att dessa lärare ska kunna undervisa fullt ut i exempelvis matematik, men också engelska, skulle inte bara bidra till att vara en del av lösningen för svensk lärarbrist men också stärka kunskaperna för Sverige som kunskapsnation.

Förbättra lärarnas förutsättningar

Den svenska skolan kan så mycket bättre. Nyckeln till en framgångsrik skola och ett tryggare samhälle är bra lärare. Vi på Internationella engelska skolan är stolta över vårt bidrag genom att ha förmånen att se 2 300 kloka och modiga lärare gå till jobbet varje dag och ge alla våra 31 000 elever de bästa förutsättningarna att lyckas.

Vi kan och vill bli ännu bättre. Men nu måste också samhället se till att ge lärarna de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb och få många fler duktiga kollegor så eleverna får den utbildning de behöver.