Skärpta regler för Legimus slår hårt mot studenter med läsnedsättning

Catrine Flocker, Silvia Ernhagen, och Niklas Mattson
förbundsordförande, Dyslexiförbundet, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening respektive förbundsordförande, Synskadades riksförbund
Genom bibliotekstjänsten Legimus kan den som har en funktionsnedsättning som leder till svårigheter att läsa få tillgång till tillgänglig litteratur. Tillgång till tjänsten ges främst via bibliotek.
Under hösten har Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) fattat flera beslut som på olika sätt försvårar tillgången till Legimus och begränsar möjligheten att ta del av den tillgängliga kurslitteraturen de förmedlar.
Skärpta regler utan anledning
Förändringarna följer av en debatt som har blossat upp där läromedelsproducenter menar att Legimus används på ett felaktigt sätt: att nedladdade filer av kurslitteratur sprids utan tillstånd och användare delar med sig av inloggningen till kurskamrater, något som MTM:s egen utredning inte kunnat visa.
Det är oerhört viktigt att stävja fusk och olaglig spridning av upphovsrättsskyddad litteratur, men åtgärderna måste vara rimliga
För att komma till rätta med det påstådda fusket genomförde MTM under våren flertalet åtgärder.
I rapporten ”Robust, rättssäkert och likvärdigt”, där ett regeringsuppdrag redovisas, har MTM utrett tillgång till kurslitteratur i Legimus. I rapporten presenterades ännu fler åtgärder, som i mångt och mycket redan implementerats, utan analys om hur det drabbar målgruppen.
Studenter riskerar hamna efter
För att som student få tillgång till Legimus krävdes det tidigare ett eller flera längre samtal med en lärosätesbibliotekarie. Från och med vårterminen måste bibliotekarierna dokumentera läsnedsättningen för att sedan skicka dokumentation till MTM för beslut.
Detta riskerar att försena studenternas tillträde till Legimus, vilket gör att de hamnar efter redan från start.
Kurslitteratur kommer heller inte att kunna göras tillgänglig på förhand. Det är dessutom så att först när en student med godkänd tillgång till Legimus ber om en kursbok, kan produktionen av till exempel en talbok starta.
Ofta behöver en bok anpassas till flera målgrupper, vilket gör att produktionen tar ännu längre tid. Nya studenter med läsnedsättning riskerar då att hamna flera månader efter med sina studier. Det drabbar en grupp studenter som redan kan ha svårigheter med att hålla studietempot.
Bortser från ekonomiska effekter
Även Legimus bibliotekskatalog har gjorts om. Nu är det bara studenter som automatiskt får tillgång till både kurslitteratur och annan litteratur, till exempel romaner som används i litteraturvetenskapliga kurser.
Andra användare måste först genomgå en prövning hos MTM för att få tillgång till kurslitteratur. Det är en orättvisa, eftersom personer utan läsnedsättning kan låna samma böcker via folkbiblioteken utan begränsningar.
MTM bortser även från de ekonomiska effekterna för lärosäten som förslagen innebär. Kostnaderna kommer att öka när fler möten med studenter ska passas in hos redan pressade lärosätesbibliotek. Myndigheten begär nu också förstärkning till sig själva från Utbildningsdepartementet med 1 miljon under 3 år och 4 miljoner under 3 år från Kulturdepartementet.
Ändringar införs utan analys
Ovanstående ändringar har till största delen implementerats redan, och vi saknar ordentlig konsekvensanalys av hur det drabbar studenter eller lärosätesbibliotek.
Konsekvenserna av förändringarna bör analyseras för att säkerställa att den här gruppen studenter inte hamnar i en väsentligt sämre situation än deras kursare, till en hög kostnad för lärosätena.
Det är oerhört viktigt att stävja fusk och olaglig spridning av upphovsrättsskyddad litteratur, men åtgärderna måste vara rimliga. Processen för att få tillgång till Legimus måste vara snabb och laglig för studenterna. Det som nu införs säkerställer endast det senare. Ökade kostnader och än mer byråkrati gynnar ingen, allra minst de som har behov av Legimus för sina studier.
Artikeln är skriven av
Catrine Flocker, Silvia Ernhagen, och Niklas Mattson
förbundsordförande, Dyslexiförbundet, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening respektive förbundsordförande, Synskadades riksförbund
Nämnda personer













