Prenumerera
Annons
Debatt

Ska min lunch anmälas i ett lobbyregister?

I maj meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen ska gå vidare med registret. 
I maj meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen ska gå vidare med registret. Foto: Gabriel Liljevall / Anders Wiklund/TT
10 oktober 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Tidigare i år föreslogs ett lobbyregister i betänkandet Stärkt insyn i politiska processer. Debatten har handlat om huruvida förslaget ökar transparensen eller blir en administrativ börda som missgynnar små aktörer.

Jag har följt frågan och vill ge min bild som både gräsrotspolitiker och lobbyist.

Mellan politik och påverkan

Jag är public affairs-rådgivare och ger företag och organisationer råd kring politisk påverkan. Om jag kan skapa bättre förutsättningar för politiker att fatta kloka beslut och samtidigt underlätta för mina kunder, då har jag lyckats. Jag är också gräsrotspolitiker och kandiderar i kommunvalet nästa år.

Den administrativa bördan riskerar att bli enorm och hindra små aktörer från att delta i det politiska samtalet

När jag arbetar är jag noga med att alltid berätta var jag kommer ifrån och vem jag representerar i ett specifikt ärende. Det är viktigt både för trovärdigheten och för att mina kunder inte ska hamna i problem.

Vem är egentligen lobbyist?

Som många inom public affairs har jag ett starkt samhällsintresse. Jag konsumerar politik dagligen och har skaffat mig många vänner i politiken. Utöver de professionella dialoger jag har i jobbet träffar jag politiker i sammanhang utan agenda – middagar med vänner, föredrag eller möten med lokala partiföreningar. Alla dessa möten leder inte till påverkan, men de kan göra det.

I maj överlämnades betänkandet och har fram till nu varit ute på remiss. Remissvaren visar att bilden av vem som är lobbyist skiljer sig åt. SKR menar till exempel att de inte bör anses vara lobbyister, men vi som varit kommun- och regionaktiva vet att SKR i högsta grad ägnar sig åt påverkansarbete. Samma sak gäller många andra organisationer.

Gränsdragningen är oklar

Betänkandet föreslår att endast lobbyinsatser ”i syfte att påverka beredning eller beslut i ett ärende, för att främja ett visst intresse eller utfall” ska registreras.

Men gränsdragningen är oklar.

Ska exempelvis min arbetsgivare anmäla om jag lunchat med en politiskt sakkunnig på Regeringskansliet och nämnt att jag arbetar med ett energibolag som vill stärka incitamenten för lokal kraftproduktion? Är det en lobbyinsats eller ett samtal mellan vänner?

Sådana gränsfall är otaliga. Vissa möten kanske registreras, andra inte. Det vi kan vara säkra på är att redovisningar blir felaktiga eller bristfälliga.

Byråkrati bygger inte öppenhet

Den administrativa bördan riskerar att bli enorm och hindra små aktörer från att delta i det politiska samtalet. Samtidigt blir nyttan av registret marginell – den som vill kringgå det kommer alltid kunna göra det. Kvar blir vi som vill arbeta öppet och transparent.

Jag tror i stället på starka medier som granskar makthavare. Politiker måste vara öppna med sina möten och ha integritet att fatta beslut utifrån eget omdöme. Det är därför vi väljer dem. Och väljare måste engagera sig, göra insatta val och hålla politiker ansvariga.

På det sättet kan fler delta i det politiska samtalet – utan onödiga bördor och oklara regler. 

Läs också

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026