Saco studentråd: Försämra inte studenters rättigheter, Pehrson

I forskningspropositionen aviserades att regeringen vill utreda ifall statliga universitet och högskolor ska fortsätta vara myndigheter. Målet är att öka den akademiska friheten, vilket ska förbättra förutsättningarna för utbildning och forskning av hög kvalitet, sade Johan Pehrson i Sveriges Radio i januari.

Politiken ska ge rätt förutsättningar

I första hand vill regeringen att lärosätena övergår till stiftelseform. Utredningen är ett bra initiativ från regeringen. Akademisk frihet är en grundförutsättning för att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation. Politikens uppgift är att ge lärosätena så bra förutsättningar som möjligt att själva bedriva utbildning och forskning. Men mer frihet och självständighet kan uppnås på andra sätt än att göra om alla statliga lärosäten till stiftelsehögskolor.

Saco studentråd anser att studenter borde ha samma rättsskydd oavsett vilket lärosäte man studerar vid.

Statskontoret har utvärderat Chalmers tekniska högskolas och Högskolan i Jönköpings omvandling till stiftelsehögskolor. Man hittade inga belägg för att forskningens eller utbildningens kvalitet hade höjts efter reformen. Dimensioneringen av utbildningsplatser och finansieringen av forskning och utbildning skiljer sig knappt mellan statliga lärosäten och stiftelsehögskolor.

En sak som däremot skiljer sig är att studenter vid stiftelsehögskolor inte har samma grundläggande rättigheter som vid statliga lärosäten. Rättssäkerheten är alltså sämre för studenter vid stiftelsehögskolor. Saco studentråd anser att studenter borde ha samma rättsskydd oavsett vilket lärosäte man studerar vid. Det poängterade även dåvarande Högskoleverket, nuvarande Universitetskanslerämbetet, i en gammal rapport.

Högskolorna saknar 13 miljarder

Regeringens utredning om associationsform kommer inte heller lyckas med att lösa den högre utbildningens finansieringsproblem. Sedan resurstilldelningssystemet infördes i mitten av 1990-talet saknar högskoleutbildningarna över 13 miljarder kronor i finansiering, enligt en rapport från fackförbundet SULF. Ämnesområdenas ersättningar har minskat med mellan 18 och 42 procent. Lärosätenas verksamhet begränsas i väldigt stor utsträckning av finansieringen.

Det finns andra sätt att öka lärosätenas självständighet än att omvandla dem från myndigheter till stiftelser. Formellt sett är Sveriges domstolar statliga myndigheter, men i praktiken väldigt självständiga. Finansieringsmässigt går det också att göra förbättringar genom att tillåta samtliga lärosäten att äga sina egna lokaler, och på så sätt få ner deras lokalkostnader betydligt. Det är också något som utredningen borde utreda.

Även om de flesta universitet och högskolor i dag är myndigheter så har de ett annorlunda och särskilt viktigt uppdrag. Forskning och utbildning av hög kvalitet är en grundstomme för ett framgångsrikt samhälle. Men lärosätenas uppdrag är ovanligt. Och ett sådant ovanligt uppdrag kanske kräver en egen myndighetsform.