KD-politiker vill dra ned på Public Service och öka kraftfullt på försvaret

VALKOMPASS. Mer pengar till försvar och polis – mindre pengar till migration och till Public Service. Det tycker de riksdagskandidater för Kristdemokraterna som svarat på Altingets valkompass.

Kristdemokraterna har vänt opinionen i valrörelsen och mycket tyder på att det blir minst fyra år till för partiet i riksdagen. Därför är det intressant att titta på vad riksdagskandidaterna vill satsa och spara pengar i statens budget.  

När man utgår från de kandidater som gjort Altingets valkompass träder en tydlig bild fram. Enigheten är förhållandevis stor när det gäller vilka budgetområden som det ska satsas på och skäras i.  

Läs också: Här är KD:s nya lag till riksdagen

Det budgetområde KD-politikerna vill öka mest både procentuellt och i kronor är försvar och säkerhet. Genomsnittet vill höja budgetposten med 19 procent, det vill säga en höjning på mer än 10 miljarder mer per år. Men det finns de som vill gå ännu längre.

Dubbelt försvarsanslag

Kristdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Christian Carlsson vill dubbla försvarsbudgeten till 108 miljarder per år.  

“Statens viktigaste uppgift är att Sverige kan försvaras. För det krävs inte bara återinförd värnplikt utan också fördubblade försvarsanslag och ett svenskt medlemskap i Nato”, skriver han.  

Läs också: Carlsson: "Vi är inget intresseförbund för ungdomar"

Även Carlssons företrädare som KDU-ordförande, kommunalrådet Sara Skyttedal vill kraftigt höja anslaget, med 70 procent.  

“Sverige står idag inte rustade för den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden. Vi kan inte försvara oss. Det måste åtgärdas”, skriver hon. 

En av få kristdemokrater som inte vill öka försvarsbudgeten utan låta den lika kvar på dagens nivå är Erik Slottner, i dag gruppledare för KD i Stockholms stad, KDU-ordförande 2004-05. 
Det är ingen av de som svarat som vill sänka försvarsbudgeten.  

Mer till polis och rättsväsende

Även när det kommer till rättsväsendet vill KD-politikerna öka budgeten. Längst går riksdagsledamoten Caroline Szyber som vill öka den utgiftsposten med 60 procent (att jämföra med genomsnittet som vill höja med 17,7 procent). 

“Sverige behöver en polis som finns där när medborgarna behöver. Genom förstärkta resurser till rättsväsendet kan fler brott bekämpas. Hur förtroendeingivande är det när man inser att ens polisanmälan bara läggs på hög hos polisen? Det behövs fler synliga poliser på våra gator men också poliser som har tid att utreda inbrott och misshandel. Tiden mellan brott och rättegång måste bli kortare”, skriver Szyber. 

Mindre stat

Generellt vill KD-politikerna annars skära ned på statens utgifter. Genomsnittet kapar i två tredjedelar av budgetposterna. De vill se kraftiga nedskärningar på migrationssidan och till nyanländas etablering. Den som vill kapa mest på migrationen är Sara Skyttedal. Hon vill dra ned kostnaden med 80 procent, från dagens 21 miljarder till 4 miljarder.  

“Vi behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik som sänker kostnaderna för migration”, skriver hon.  

Läs också: Mindre pengar till politiker – om politikerna själva får bestämma

Olika hos tidigare KDU:are

Men det är inte alla som håller med. Bland riksdagskandidaterna finns ytterligare tidigare KDU-ordföranden,  Hans Eklind (ordförande 92-96) och Magnus Jacobsson (ordförande 97-99). Både Eklind och Jacobsson står direkt efter partiledaren Ebba Busch Thor på listan i sina valkretsar och har därför goda chanser att komma in i riksdagen.

Möjligtvis kan man se en trend att partiet och ungdomsförbundet har tagit steg högerut på senare år. Sara Skyttedal och Christian Carlsson vill se kraftiga nedskärningar i migrationen. Erik Slottner och Magnus Jacobsson vill också sänka, men inte lika mycket. Hans Eklind vill inte sänka alls.  

Läs också: Det här satsar ungdomsbossarna på 2018

Magnus Jacobsson vill se en mer långtgående amnesti än den som klubbades igenom i riksdagen i våras.  

“Vi bör genomföra en generell amnesti (med undantag för de som fällts för brott) avseende de som kom 2015-16 vilket gör att vi inte behöver lägga ut lika mycket pengar på att administrera dessa personer. Det är bättre att flyktingar kommer i jobb än att man går och väntar på besked om man skall få stanna eller ej. Ett sådan här beslut är effektivare än dagens långbänk”, skriver han.  

"Avskaffa Public Service"

Ett område som kd-politikerna inte ger mycket för är Public Service. Snittet vill kapa anslaget med mer än 25 procent. Christian Carlsson vill ta bort det helt. 

Läs också: Mediepolitiken splittrar Alliansen

“Avskaffa public service. Radio och TV tillhör inte statens kärnuppgifter. Det är bättre att pengarna går till andra verksamhetsområden som polis och rättsväsende, försvar och sjukvård, eller att skattebetalarna får behålla mer av sin lön”, skriver han.

Gör Altingets valkompass här.

Forrige artikel Riksdagskandidater: Kungen får för mycket pengar Riksdagskandidater: Kungen får för mycket pengar Næste artikel Quiz: augusti Quiz: augusti
Myndighetsbråk kring tvångsanslutning

Myndighetsbråk kring tvångsanslutning

KRITIK. Regeringen vill att 25 myndigheter via tvång ska anslutas till Statens servicecenters tjänster. Dyrare, krångligare och sämre säkerhet är delar av kritiken från de berörda myndigheterna.