Så styr dolda intressen svensk sjukvård

Den svenska sjukvården är en av våra största offentliga utgifter, den kostar över 400 miljarder kronor årligen. Men vem styr egentligen vårdpolitiken?

Ohälsosam sammanblandning av intressen

En ny rapport från Arena idé visar hur sjukvårdspolitiker rör sig obehindrat mellan politiska uppdrag, public affairs-bolag och privata vårdföretag. Det här skapar en ohälsosam sammanblandning av offentliga intressen och kommersiella vinstintressen – och hotar i förlängningen demokratin och sjukvårdens likvärdighet.

I rapporten Vård i vems intresse analyseras de tio största vårdbolagen, de tio största PR- och PA-byråerna och samtliga regionråd från mandatperioden 2018–2022. Rapporten visar att många av de största vårdföretagen i Sverige rekryterar tidigare politiker och lobbyister till styrelser och chefspositioner.

I dag är Sverige näst intill regellöst när det gäller sidbyten på regional nivå.

De som går från att vara folkvalda politiker till att inneha en hög position inom ett vårdföretag har tillgång till kunskaper och kontakter som kan användas för att påverka politiskt beslutsfattande, exempelvis när det gäller hur vårdval ska utformas eller vård upphandlas. När fördelningen av offentligt finansierad vård baseras på närhet till makten, snarare än behov och effektivitet, är vi farligt nära korruption.

Regionråd blir lobbyister

På samma sätt har ett arbete inom PR- och public affairs-branschen blivit en allt vanligare karriärväg för tidigare sjukvårdspolitiker. Enligt statsvetare Anna Tyllström är ett arbete inom påverkansbranschen den vanligaste karriärvägen för tidigare politiskt tillsatta tjänstemän och politiker i Regeringskansliet. Hela 60 procent av dem går till ett arbete inom den här sektorn.

Arena idé har nu i en unik studie undersökt hur det ser ut på den regionala nivån. Vi konstaterar att hälften av de regionråd i Stockholm som lämnade politiken efter 2018 gick direkt till jobb inom PR- och lobbybranschen. Då de undersökta PR-byråerna, med undantag för Westander, inte redovisar vilka kunder de arbetar för är det näst intill omöjligt att spåra vems intressen som styr sjukvårdspolitiken.

I dag är Sverige näst intill regellöst när det gäller sidbyten på regional nivå. Den lag som trädde i kraft 2018, restriktionslagen, gäller bara statsråd och statssekreterare som måste anmäla om de får ett nytt arbete utanför staten efter att de avslutat sina politiska uppdrag.

Inför tydliga karantänsregler

Sverige behöver snarast införa tydliga karantänsregler för politiker på alla nivåer, så att de inte direkt kan gå till privata aktörer inom de områden de tidigare ansvarat för. Det behövs även ett offentligt lobbyregister som redovisar vem som uppvaktar beslutsfattare och i vems intresse. Dessutom måste partierna göra sin hemläxa: de måste uppdatera sina etiska riktlinjer så att anställda på PR- och PA-byråer med hemliga kunder inte kan kandidera till sjukvårdspolitiska uppdrag.

Transparens och reglering av svängdörrarna mellan politik och näringsliv är en förutsättning för en sjukvård som styrs av människors behov, och inte privata vinstintressen.