S kräver att regeringen pausar 2G-släckning

Genom att uppgradera tekniken i telenäten kan mer data skickas inom samma frekvensband som operatörerna har fått tillstånd till. Men debatten om följderna av teknikskiftet från 2G- och 3G-nät till 4G och 5G har löpt på återkommande sedan teknikskiftet annonserades 2020. 

Redan 2021 ställdes dåvarande S-regering till svars i riksdagen om avvecklingsplanerna till 2025. Då betonade den ansvarige ministern Anders Ygeman att det var centralt att ansvariga aktörer genomförde ”kommunikationsinsatser om tidsplaner och ersättningsmöjligheter” för att undvika negativa konsekvenser för användarna när äldre teknik inte längre kan koppla upp.  

Men det verkar inte ha fungerat. För nu kräver bland andra Socialdemokraterna att regeringen bland annat ”genast genomför en oberoende konsekvensanalys innan någon ytterligare avveckling får ske”, och att avvecklandet av 2G-tekniken skjuts fram till minst 2029. 

Aylin Nouri, trafikpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, ser det som centralt att det säkerställs att ingen ska riskera att stå utan fungerande funktioner i vardagen.

– Det kan handla om nödlarm och trygghetslarm. Det handlar om personers trygghet och säkerhet.

Det är också ett tema som branschorganisationen Säkerhetsföretagen lyft i sin kritik mot att avvecklingen skett utan en större konsekvensanalys, senast i ett brev till ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen tidigare i maj.  

– Men det är också en fråga för landsbygden, där man inte har 5G-täckning i vissa delar, säger Aylin Nouri till Altinget och fortsätter:

– Min kritik handlar inte om att vi inte ska göra omställningen, det är klart att vi ska göra en omställning. Men den måste ske på ett ansvarsfullt sätt.

Att berörda aktörer haft fem år på sig att anpassa sig, köper hon inte som invändning till att aktörerna haft tid. 

– För det är en lite förenklad bild. Dels ligger det helt på marknaden, och det har inte gjorts en konsekvensanalys av hur beredskapen ser ut, bland annat hos många äldre. Många äldre och småföretagare har inte fått information, stöd eller alternativ, fortsätter hon. 

Vill att staten kliver fram på marknaden

Partiet anser att staten behöver ta ett kliv fram på telekommarknaden, för ”att skydda svenska folket”. 

– Regeringen kan inte bara luta sig tillbaka, och lita på vad som är en marknadisering, och ett marknadsmisslyckande, där omställningen helt ligger på de kommersiella teleoperatörerna.

Men vi står i dag i maj 2025. Post- och telestyrelsen (PTS) uppger att de saknar idag juridiska möjligheter att agera. Är det ens rimligt att begära att regeringen ska hinna ge dem dessa befogenheter?

– Ja, men vi tycker ju att vi behöver skjuta upp nedsläckningen till minst 2029, i linje med andra EU-länder, och då får vi tid att stanna upp här och få en ordentlig konsekvensanalys på plats. Och sen behöver PTS också få tydligare befogenheter och ansvar, fortsätter Nouri.

Hur det ska det gå till att gå in och reglera en marknad där det för stunden inte finns de möjligheterna, har hon inget svar på.

– Ja, jag vet inte exakt om det är en förordningsändring, eller vad det skulle handla om. Men det är ju fullt möjligt för Sveriges regering att göra som alla andra länder i EU, det vill säga att göra en långsam omställning.

Hälften saknar plan

Även om det inte genomförts en större konsekvensanalys, har PTS i regeringsuppdrag att följa och redovisa hur nedstängningen av kopparnäten samt 2G- och 3G- näten fortlöper. Mot bakgrund av att kommunerna har ansvar för många av de samhällsviktiga uppdrag som kan påverkas av nedsläckningen, exempelvis hemtjänstlarm, genomförde PTS därför en enkätundersökning i höstas. Flera av kritikerna till avvecklingen har ur denna pekat på att nära hälften av de 68 procent som svarat saknar en plan för omställningen till den nya tekniken. 

Men samtidigt var det bara sex procent som inte ansåg sig förberedda?

– Ja, men det var en väldigt stor andel som inte svarade överhuvudtaget. Och har vi en stor andel som inte ens har svarat på PTS undersökning, så vet vi inte. Vi måste veta det, så vi vet vilka risker som finns. Vi kan inte gå vidare förrän vi inte vet. Här riskerar tusentals människor att hamna i kläm, fortsätter Nouri. 

Krävts på fler svar

Under våren har S-ledamöter återkommande begärt att regeringen ska genomföra en konsekvensutredning, men har då fått en hänvisning till att det aktuella PTS-uppdraget.

”Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. PTS ska även bevaka vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G- eller 3G-nätet. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen”, svarade ansvariga ministern Erik Slottner (KD) i mars. 

Därefter har branschen och andra berörda aktörer också kallats till rundabords-samtal hos regeringen. Men utan att några ytterligare åtgärder aviserats. I en ytterligare fråga från S-ledamoten Adrian Magnusson undrar han om regeringen kommer att ”kräva garantier av mobiloperatörerna att avvecklingen av 2G-näten kan genomföras utan att det riskerar att människor eller egendom utsätts för fara eller skadas”? 

Altinget har sökt digitaliseringsminister Erik Slottners (KD) stab, men de har inte återkommit. Ministern ska svara Adrian Magnusson senast den 29 maj.