Riksrevisor välkomnar ökat personansvar
FÖRVALTNING. Att utöka ansvaret vid tjänstefel kan leda till ökad rättssäkerhet för medborgaren, menar riksrevisor Íngvar Mattson. Men han varnar samtidigt för att det kan leda till mer rädda tjänstemän.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareRiksdagen har uppmanat regeringen att se över tjänstemannaansvaret för statstjänstemän. I praktiken innebär det att om en myndighetsperson gör fel i arbetet riskerar han eller hon böter eller fängelse.
Bakgrunden
Fängelse för tjänstefel
Enligt brottsbalken ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska inte dömas till ansvar.
Dessa bestämmelser om ansvar för tjänstemän fick sin huvudsakliga utformning 1975 genom den så kallade ämbetsansvarsreformen. Reformen var genomgripande och medförde en betydande avkriminalisering. Före ämbetsansvarsreformen gällde ett långtgående, särskilt straffrättsligt ansvar för offentligt anställda tjänstemän som innebar att de kunde dömas för:
- Tjänstefel – att genom försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosätta vad som åligger tjänstemannen enligt lag, instruktion eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet.
- Tjänstemissbruk – att som tjänsteman missbruka sin ställning till förfång för det allmänna eller någon enskild.
Rikspolitik
Rikspolitik
