RFSL ungdom: Även transpersoner har rätt till vård, KDU

"Gör om, gör rätt," skriver Hammargren och Derneborg. RFSL ungdom håller med om att den könsbekräftande vården behöver utvecklas. Förra sommaren släppte vi ihop med RFSL en rapport om just unga transpersoner och den könsbekräftande vården. Tack vare den och vår mångåriga erfarenhet av att arbeta av, med och för unga transpersoner vet vi att följande tre frågor är avgörande för att säkerställa bästa möjliga vård för personer med könsdysfori.

För det första måste köerna till och inom den könsbekräftande vården försvinna. Det är absurt att vi har olagligt långa väntetider till nästan alla könsdysforimottagningar i Sverige. Regionerna som ansvarar för vården ska säkerställa en adekvat finansiering. Vården ska vara dimensionerad efter patientgruppens storlek. Vårdgarantin ska vara just det, en garanti, även för transpersoner som söker könsbekräftande vård.

Utgå från transpersoners rättigheter

För det andra behövs en ny könstillhörighetslag som separerar processen med att ändra juridiskt kön från vården. KDU är skeptiska till en lag grundad i självbestämmande för att de menar att det kan leda till könsdysfori, utan att förklara hur.

Juridiskt kön rör folkbokföringen och är inte en medicinsk fråga. Trots det måste en transperson som vill ändra sitt juridiska kön i dag vara 18 år och folkbokförd i Sverige, få diagnosen transexualism och godkännande från Socialstyrelsens rättsliga råd. En lag som utgår ifrån individens rätt att själv bestämma sitt juridiska kön skulle möjliggöra för personalen att lägga sin tid på sin specialitet – den könsbekräftande vården – inte på att skriva intyg till Socialstyrelsen om att patienten vill uppdatera en uppgift i folkbokföringen. Vi är sist i Norden med en lag som utgår ifrån transpersoners mänskliga rättighet att få personbevis som speglar individens könsidentitetet.

Vi är sist i Norden med en lag som utgår ifrån transpersoners mänskliga rättighet att få personbevis som speglar individens könsidentitetet.

För det tredje behöver personer med könsdysfori individualiserad vård. Alla transpersoners erfarenheter och behov är unika. Därför behöver vården vara skräddarsydd efter varje patients behov. Detta betyder att patientens behov ska stå i centrum och att man inte tvingas in i en förutbestämd mall om hur en person med ett visst kön ska klä sig eller bete sig.

Tyvärr upplever många inom den könsbekräftande vården höga nivåer av stress. Ingen ska behöva känna rädsla eller oro på grund av sin identitet eller sitt yrke. RFSL:s rapport från 2022 visar att arbetsmiljön för personalen inom den könsbekräftande vården brister. Så här säger en person som svarat på enkäten:

”Ibland känns det som att alla är emot en, och det en gör. Media kritiserar oss för att vi gör för mycket, för fort och med för lite forskning i ryggen. Patienter och anhöriga kritiserar oss för att vi gör för sakta, har för långa köer och är gatekeepers. Det gör det också svårt att rekrytera nya medarbetare, få verkar våga ge sig in i det här fältet.”

Lita på Socialstyrelsen, KDU

Avslutningsvis undrar jag varför KDU tycker att Socialstyrelsen ska lägga resurser på att revidera ett kunskapsstöd som inte ens har ett år på nacken. Tycker de att den könsbekräftande vården i dag bedrivs på ovetenskapliga grunder, emot hälso- och sjukvårdslagen? Tycker KDU att Socialstyrelsen är kvacksalvare?