Replik: Skattebetalarna måste sluta skuldbelägga kommunikatörerna

När 180 länder rankas i korruptionsindex är det bara fem länder som är bättre än Sverige. Kampen mot korruption är alltid viktig och aktuell, men att insinuera att Sverige är bland de sämsta i klassen är ohederligt och onödigt.

Svensk kommunförvaltning är inte vilda västern.

Den pågående utredning som syftar till att ytterligare stävja korruption kan förhoppningsvis föreslå åtgärder för att hantera de nya problem som har dykt upp. Akavia menar dock att det finns mycket att göra för att förbättra det förebyggande arbetet, vilket vår nya rapport visar. Men kommunernas förmåga att effektivt hantera medborgarnas pengar har väldigt lite med korruption att göra.

Missuppfattningar om tjänstemannaansvaret

Att påstå att tjänstemannaansvaret ”ska återinföras” är felaktigt och olyckligt. Svensk kommunförvaltning är inte vilda västern. Myndighetspersoner och andra offentligt anställda är inte utan ansvar i dag, tvärtom finns det flera möjligheter att kräva ansvar – straffrättsligt, arbetsrättsligt, genom disciplinansvar, JO-anmälningar och JK-anmälningar med mera. Det är något som Saco och Akavia gång på gång tvingas konstatera.

När det gäller kommunikatörerna är det inte så lätt att följa med i Skattebetalarnas tankebanor. Frågan är om författarna faktiskt tror att kommunikatörerna, som arbetar för att skapa förståelse kring komplexa frågor och möta medborgarnas krav på kommunikation, är ansvariga för landets korruptionsproblem? Kanske är det dags att byta ut konspirationsteorierna mot en mer genomtänkt analys av korruptionens verkliga rötter? Om det nu är vad Skattebetalarna vill.

Behovet av kommunikatörer ökar

Det är inte alls svårt att förstå varför behovet av kommunikatörer ökar:

• Den moderna världen kännetecknas av en enorm ökning av information och komplexitet. Offentliga organisationer och myndigheter står inför utmaningen att kommunicera effektivt i en tid där mängden information är överväldigande.
• Medborgarnas krav har förändrats mot en ökad efterfrågan på transparens och öppenhet från offentliga organisationer. Medborgarna förväntar sig att omedelbart få tillgång till relevant information och att beslutsprocesser ska vara öppna.
• Tillväxten av sociala medieplattformar har förändrat sättet människor konsumerar information. Kommunikatörer har fått en alltmer central roll för att hantera och navigera i den digitala världen.

Det är dags att Skattebetalarna, och alla andra som svingar vilt mot landets kommunikatörer, att uppgradera sitt resonemang. De behöver byta ut okunnigheten mot insikt och erkänna att svaret på komplexa problem inte finns i att skylla på en yrkesgrupp eller föreslå åtgärder som redan har passerat sin bäst-före-datum. Våra samhällsutmaningar kräver mer än så.