Replik: Hela det svenska skogsbruket måste ställa om
Det är inte bara små skogsägare som behöver ändra sina skogsbruksmetoder. Alla skogsägare och skogsbolag behöver anpassa sitt skogsbruk efter naturens ramar. Det skriver Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, i en replik.
Johanna Sandahl
Strateg inom livsmedelsförsörjning, Stockholms stadFöreningen Skogens mångbruk lyfter i sin debattartikel ett grundläggande problem med dagens svenska skogsbruk. Skogen brukas nästan uteslutande med trakthyggesbruk med kalhyggen som främsta metod. Detta brukande av skogen är anpassad efter storskogsbruket och skogsindustrins behov och intressen. Resultatet ser vi i de svenska skogarna. Naturkrisen är akut och skogarna är samtidigt dåligt rustade att möta effekterna av ett förändrat klimat.
Storskogsbruks intressen har styrt
Hälften av den svenska skogen ägs av enskilda skogsägare som har helt andra förutsättningar än storskogsbruket och i högre grad värderar skogens miljö- och sociala värden. Trots det har storskogsbrukets intressen styrt kunskapsutvecklingen, så att forskning och praktisk tillämpning av alternativa skötselmetoder har försummats. Med dessa förutsättningar är det inte konstigt att lönsamheten för enskilda skogsägare har minskat stadigt.
Men det är inte bara de små skogsägarna som behöver ändra sitt skogsbruk. Hela det svenska skogsbruket måste ställa om. Det går. I den färska rapporten Låt skogen leva från Naturskyddsföreningen finns en rad förslag på vad som krävs för en omställning till ett naturnära skogsbruk.
Naturkrisen är akut och skogarna är samtidigt dåligt rustade att möta effekterna av ett förändrat klimat.
I ett naturnära skogsbruk anpassas brukandet till de naturliga förutsättningarna i skogen och klimatanpassas. Det handlar om att, vid sidan av att skydda skogar med höga naturvärden, fortsätta bruka skogen, men på ett hållbart sätt. Grundbulten är att efterlikna skogens naturliga trädslagssammansättning, strukturer och funktioner. Denna typ av skogsbruk skapar bättre förutsättningar för andra näringar med bas i skogen, vilket är viktigt för den framtida sysselsättningen på landsbygden.
Ge incitament för miljöanpassning
Det krävs förändringar i regelverk samt hur myndigheterna arbetar i syfte att skapa tydlighet för alla markägare. Med en lagstiftning som hanteras av en myndighet blir såväl regelverk som ärendehandläggningen enklare för den som vill avverka. Vi håller också med om att markägare behöver ha tillgång till bra, oberoende kunskap och rådgivning.
Precis som Skogens mångbruk skriver i debattartikeln krävs det incitament för skogsägare som miljöanpassar sitt skogsbruk. Inte minst för att öka lönsamheten för de skogsägare som bidrar med miljönytta. Lösningarna ser inte likadana ut överallt, utan behöver skräddarsys för skogens olika aktörer.
Inför omställningsstöd
Naturskyddsföreningens förslag, för incitament till alla brukare av skogen – stora som små – är:
- Att markägare ska få löpande ersättning för de ekosystemtjänster, inklusive kolsänkor, som deras skog och brukande bidrar med.
- Att ett omställningsstöd införs för markägare som vill ställa om till ett naturnära skogsbruk eller återskapa våtmarker.
- Att en skatt på kommersiell markanvändning och/eller en avverkningsavgift som relateras till skogsbrukets miljöpåverkan införs. Intäkterna bör gå till att stötta de skogsägare som vill ställa om sitt skogsbruk eller på andra sätt bidrar med höga naturvärden. På så sätt kan avgiften styra mot mer hållbara metoder och främja de skogsägare som redan bedriver eller vill ställa om till ett naturnära skogsbruk.
- Att punktskatter på miljöskadliga insatsvaror införs.
Det måste löna sig för skogsägare att göra nytta för miljön
Jobben i traditionella jord- och skogsbruk försvinner snabbt. Nya jobb och bättre försörjning kan skapas med samma jord och skog som bas. Men då behöver vi tänka nytt och bredda perspektiven. Det skriver Ola Engelmark, ordförande Skogens mångbruk, och Leif Öster, vice ordförande Skogens mångbruk.