Debatt

Replik: Det går inte att trolla bort helheten av skogsbrukets klimatnytta

Att som Anders Lindroth skriva att ”kalhyggen släpper ut koldioxid” är en tveksam formulering och ett ogiltigt argument mot trakthyggesbruket. Det skriver Peter Holmgren i en replik.

”Tyvärr har gestaltningen av kalhyggesbruket blivit onödigt negativ i debatten och Lindroths argument underblåser detta.”
”Tyvärr har gestaltningen av kalhyggesbruket blivit onödigt negativ i debatten och Lindroths argument underblåser detta.”Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Anders Lindroth vill att kolinlagringen i skogen ska vara hög för att motverka klimatförändringarna. Det håller jag med om, och det är också exakt vad som sker.

Läs också

Varje år ökar kollagret i svenska skogar motsvarande 40 miljoner ton koldioxid och lagret i skogsprodukter ute i samhället med sex miljoner ton. Dessutom slipper vi stora mängder fossila utsläpp tack vare skogens produkter. Räknar vi ihop alla klimatnyttor från skogsbruket så är Sverige redan klimatneutralt.

Ogiltigt argument

Men Anders Lindroth anser i stället att kalhyggen släpper ut stora mängder koldioxid och att detta är ett problem. Han anger siffran 450 gC per kvadratmeter omedelbart efter avverkning. För storleksordningens skull bör man då betänka att virket från själva slutavverkningen motsvarar omkring 10 000 gC per kvadratmeter, vilket ger oss förutsättningarna för klimatlösningar både från skogens produkter och från en ny generation väl växande skogsbestånd.

Räknar vi ihop alla klimatnyttor från skogsbruket så är Sverige redan klimatneutralt.

Att som Lindroth skriva att ”kalhyggen släpper ut koldioxid” är en tveksam formulering och ett ogiltigt argument mot trakthyggesbruket. Kolet i skogsmarken är ett mycket stabilt lager. Det sker ett jämnt utflöde av koldioxid när biologiskt material sakta bryts ner, vilket kompenseras av ett inflöde av nytt material, mest från barr, löv och grenar (så kallad förna). Utflödet påverkas mycket lite av hyggesfasen, däremot blir det tillfälligt ett lägre inflöde när trädplantorna är små och inte släpper ifrån sig så mycket förna.

Det är alltså riktigt att vi har en tillfällig negativ kolbalans under hyggesfasen, men det är inte för att hyggen läcker mer kol, utan för att trädens tillväxt är lägre. Och detta är fullständigt normalt eftersom det är så vi framgångsrikt brukar de flesta skogarna i vårt land.

Kolet i skogsmarken ökar

Faktum är att kolet i vår skogsmark stadigt ökar tack vare det aktiva brukandet, vilket visas i en ny rapport. Det beror dels på att vi ökar tillväxten vilket ger mer förna till marken, dels på att vi minimerar bränder och andra skador som annars påskyndar nedbrytningen. För 100–150 år sedan hade vi betydligt lägre tillväxt, fler bränder och därför också en svagare inlagring av kol i marken – trots att kalhyggen var ovanligare.

Den figur som Lindroth visar på i sin debattartikel är från en artikel som just handlar om skogsskadornas påverkan på kolbalansen. Originalfiguren visar på ökade utsläpp efter stormfällningar, alltså en typ av skador vi arbetar för att minimera vilket bland annat ger en stabilare kolsänka. Titeln på artikeln är ”Storms can cause Europe-wide reduction in forest carbon sink”. Det är alltså knappast ett argument mot kalhyggen utan snarare för ett aktivt brukande som tar väl vara på både tillväxtpotential och biomassa.

Onödigt negativt om kalhyggesbruk

Lindroth går vidare med att påstå att hyggesfritt skogsbruk är bättre både för klimat, timmerutbyte och biologisk mångfald. Det är emellertid väl belagt att hyggesfritt skogsbruk leder till lägre tillväxt, kostsammare verksamhet och skulle i stor skala leda till mer ensartade landskap. En nylig debattartikel av en ledande skogsskötselforskare belyste just detta. Tyvärr har gestaltningen av kalhyggesbruket blivit onödigt negativ i debatten och Lindroths argument underblåser detta.

Hyggesfritt skogsbruk har sin plats i vårt land under särskilda ekologiska förutsättningar eller alternativa mål med skogsskötseln – som i tätortsnära områden. Att som Lindroth driva dogmen att kalhyggen generellt skulle vara fel är varken korrekt eller konstruktivt. Att påstå att man skulle kunna ”uppnå ett högre totalt kolupptag över tid” är direkt missledande.

Läs tidigare inlägg i debatten

Professor: Det går inte att trolla bort utsläppen från kalhyggen

Dagens avverkning av kalhyggen leder till ökade koldioxidutsläpp. För klimatets skull behöver vi ställa om och bruka skogen på ett varsammare sätt, skriver Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00