Replik: Blanda inte ihop kommunala bolags samhällsnytta med osund konkurrens

För att lyckas ställa om och minska miljö- och klimatpåverkan behöver vi styra mot affärsmässighet, effektivitet och samhällsnytta, samtidigt. Tack vare att kommunerna äger energibolagen är det primära målet att skapa affärsmässiga samhällsnytta, och inte ekonomisk vinst.

I en intervju i Sveriges radio sa exempelvis kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, Lorents Burman (S), att förutom att det kommunägda energibolaget ger pengar tillbaka till välfärden och därmed kommer invånarna till del, så är det faktum att bolaget ägs av kommunen en nyckel för att få till industrietableringar, såsom Northvolt. Att äga det som ett kommunalt bolag ger en helt annan typ av långsiktighet och rådighet jämfört med privata aktörer.

När Svenskt näringsliv kritiserar de kommunala energibolag som sysslar med sidotjänster, såsom försäljning och installation av laddstolpar och solceller, menar de att de konkurrerar ut privata aktörer. Men bilden är ofta mer komplex än vad Svenskt näringsliv ger sken av, vilket vi vill tydliggöra genom nedanstående exempel, som vid första anblick skulle kunna innebära konkurrens med privata aktörer.

Kommunala energibolag har en viktig roll

Exempel 1: Ett kommunalt energibolag erbjuder laddstolpar till sina kunder. Men det visar sig att energibolaget har upphandlat leverantörer och lokala installatörer, som utför jobbet. Bolaget konkurrerar alltså inte med privata aktörer, det är i stort sett bara det kommunala bolagets logotyp på laddstolpen.

Exempel 2: Ett kommunalt energibolag planerar att sätta upp laddstolpar runt om i kommunen. Men placeringen av dessa laddstolpar bygger på en utredning genomförd av det kommunala bolaget för att se var det inte finns ett tillräckligt starkt ekonomiskt incitament för marknaden att av egen kraft sätta upp stolpar. Det handlar bland annat om laddstolpar utanför en ishall med för lågt trafikflöde för att vara intressant för en privat aktör.

Det är tack vare de kommunala bolagens affärsmässiga samhällsnytta som vi kan fånga upp de tomrum där marknaden inte har tillräckligt stora ekonomiska incitament.

Vi vill med dessa två exempel belysa att det oftast finns fullt rimliga förklaringar till när kommunala bolag till synes verkar gå utanför sitt kärnuppdrag. I grunden delar vi Svenskt Näringslivs åsikt - kommunala bolag ska inte konkurrera ut privata aktörer. Det är oerhört viktigt att kommunen är aktiv i sin roll som ägare till bolaget och löpande ser över vad bolaget ska och inte ska göra samt säkerställer att det ligger inom ramen för den kommunala kompetensen och inte snedvrider konkurrensen.

Svenskt näringsliv har ideologiska skygglappar

Kommunala bolag är en hybrid mellan privat och offentligt, där affärsmässighet och samhällsnytta möts. Det är en komplex skärningspunkt, men med goda ägare och tydlig styrning är det ett oerhört effektivt verktyg att bedriva kommunal verksamhet. De skapar långsiktighet, bortom den ryckighet som mandatperioder skapar, samtidigt som kommunala bolag är en mer flexibel form att bedriva verksamhet på. Därutöver går vinsten tillbaka till kommuninvånarna genom exempelvis satsningar på skola, vård och omsorg.

Det är tack vare de kommunala bolagens affärsmässiga samhällsnytta som vi kan fånga upp de tomrum där marknaden inte har tillräckligt stora ekonomiska incitament. Vi uppmanar därmed Svenskt Näringsliv att inte låta organisationsformer skapa ideologiska skygglappar.