Replik: Att tandvården ska styras mer efter behov är ett löfte om jämlikhet

Att Sveriges tandvårdssystem är i behov av reform är de flesta överens om. Men hållbar förändring kräver också mod att prioritera – och att styra resurser dit de gör mest nytta. Privattandläkarna hävdar att vår reform skulle leda till ransonering, tandläkarbrist och inskränkt valfrihet. Det stämmer naturligtvis inte.
Stora ojämlikheter i munhälsa
Vår tandvårdsreform är det största steget mot en mer jämlik tandvård på över 20 år. För att människor med störst behov, ofta äldre med sämst munhälsa, ska få tillgång till den tandvård de behöver i tid. Det är därför vi från och med nästa år inför ett förstärkt högkostnadsskydd för alla som är 67 år eller äldre.
Det finns stora ojämlikheter i munhälsa i Sverige i dag. Äldre med låg inkomst och multisjuklighet är ofta särskilt utsatta. Dessa grupper avstår ofta från tandläkarbesök – inte på grund av brist på valfrihet, utan av ekonomiska skäl.
Statistiken visar att variationerna på tandvårdspriserna är extrema. I Stockholm kan kostnaden skilja upp emot 4 000 kronor för en vanlig rotfyllning beroende på vilken klinik du besöker. Sedan fri prissättning infördes inom tandvården har vårdgivarnas priser ökat mycket mer än såväl konsumentprisindex och producentprisindex för tjänster som referenspriserna, som säger vad en behandling bör få kosta.
Riskkapitalbolag köper tandvårdsverksamheter
Möjligheten att välja vårdgivare är viktig och tandvårdsstödet kommer fortsatt innebära valfrihet vad gäller såväl behandling som val av anslutna vårdgivare. Men vi ifrågasätter om marknadsmekanismerna fungerar så som önskat, när det gäller priser och tillgänglighet. Vi ser en överetablering i storstäderna, där riskkapitalbolag köper tandvårdsverksamheter för att de ser en potential i höga vinstmarginaler. Samtidigt som landsbygd och glesbygd saknar tandvård.
Att tandvården ska styras mer efter behov än betalningsförmåga är inte ett hot – det är ett löfte om jämlikhet. En förstärkning av högkostnadsskyddet är ett sätt att släppa in de många som står utanför.
Genom att sänka åldern för avgiftsfri tandvård från 23 till 20 år sker en omprioritering av resurserna. Det är viktigt att etablera goda vanor hos barn via en avgiftsfri barntandvård, samtidigt som unga vuxna med god tandhälsa inte bör tränga undan personer med omfattande vårdbehov. Men för att samtidigt stötta unga vuxna införs också dubbelt allmänt tandvårdsbidrag för personer 20 till och med 23 år. Det innebär att unga vuxna kommer få 600 kronor per år i bidrag till tandvårdskostnader.
Regeringen värnar en tandvård där den som behöver vård mest också får den.
Hundratals miljoner försvinner årligen
I debatten glöms det också lätt bort att alla vuxna även fortsättningsvis kommer ha tillgång till det generella högkostnadsskyddet – där staten täcker 50 procent av kostnader över 3 000 kronor och 85 procent över 15 000 kronor. Det är långt ifrån att överge några, det är att ta ansvar för helheten. Och det är precis vad vår reform handlar om.
Vi ser också ett stort behov av att öka kontrollen i tandvårdssektorn. Hundratals miljoner kronor försvinner varje år i felaktiga utbetalningar av statligt tandvårdsstöd. Därför inför vi en rad åtgärder: tillståndsplikt för privata aktörer, krav på registrering i vårdgivarregistret och bättre uppföljning via Försäkringskassan. Åtgärder som stärker patientsäkerheten, stänger ute kriminella aktörer och frigör resurser till tandvården.
Regeringen värnar en tandvård där den som behöver vård mest också får den. Det handlar om rättvisa, värdighet – och om att låta resurserna gå till dem som annars riskerar att hamna längst bak i kön. Det är inte ransonering. Det är att göra rätt prioritering.
Nu förbereds ransonering av tandvård
Regeringen förslag ruckar på grundkonstruktionen i dagens tandvårdssystem genom att kraftigt begränsa patientens kostnad. Risken för att stödet då blir kostnadsdrivande är uppenbar, skriver Michael Grate och Lars Olsson, Privattandläkarna.
Artikeln är skriven av
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över













