Regionråd: Nedskärningar i kulturen öppnar för utländsk påverkan

Vi tre regioner Värmland, Örebro och Dalarna har inlett ett samarbete kring kulturens roll i beredskapen. I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver vi stärka samhällets motståndskraft genom en hållbar finansiering av kultursektorn och folkbildningen i hela landet.

Som regioner behöver vi ta ett ansvar för det men vi vill göra det tillsammans med staten. På så sätt kan vi stärka samhällets motståndskraft och minska sårbarheter som kan utnyttjas av auktoritära regimer.

När försvaret rustas upp tar kulturen stryk

Sverige rustar upp det militära försvaret. Det är nödvändigt och sker i bred samsyn. Samtidigt rustar regeringen ned kultursektorn. Det finns stora behov av att förstärka beredskapen men staten har dragit bort medel från kultur och folkbildning under hela mandatperioden vilket vi regionala kulturpolitiker har lyft som ett allvarligt problem flera tillfällen.

Även fackförbundet DIK rapporterar om bristande beredskapsresurser inom musei- och bibliotekssektorn. Men inte bara kultursektorn påtalar detta.

Under Folk och försvar var det flera aktörer nära det militära försvaret som lyfte vikten av att stärka kulturen. Försvarshögskolans rektor skrev tillsammans med företrädare för fackförbunden och kultursektor om vikten av att bygga den ”mjuka makten”.

Auktoritära krafter kan fylla tomrummet 

Försvarsberedningen betonar vikten av att upprätthålla kulturverksamhet i händelse av krig eftersom ”livaktigt och fritt kulturliv är en kraft för sammanhållning och motståndskraft och därmed viktigt för vår försvarsvilja”.

En underfinansierad kultursektor kan också utgöra en sårbarhet som utnyttjas av auktoritära regimer. Inom idrotten har ”sportswashing”, oligarker som investerar i europeiska idrottsklubbar, förekommit länge.

Vi ser ett stort behov av att tillsammans med flera andra aktörer stärka både kulturen i sig själv och vår civila beredskap

Saudiarabien, Quatar och Förenade arabemiraten är länder som förtrycker mänskliga rättigheter, men genom att köpa erkända klubbar och fotbollslag försöker man förbättra sitt lands rykte internationellt.

På liknande sätt finns en risk att underfinansierade kulturinstitutioner vänder sig mot kapitalstarka investerare med intressen att påverka vårt samhälle. Medan trenden är att Sverige, men också andra demokratiska västländer, skär ner offentliga medel till kultursektorn går ett antal auktoritära regimer i motsatt riktning.

Mjuk makt är statushöjande 

Genom miljardinvesteringar i kulturinstitutioner och konst önskar man stärka ”den mjuka makten”. Alltså investeringar som kan ge hög status internationellt och ett förbättrat rykte, trots att landet brister i yttrandefrihet, konstnärlig frihet och mänskliga rättigheter.  ”Mjuk makt” myntades av amerikanska statsvetaren Joseph Nye och är titeln på Martin Gelins redan flitigt citerade bok.

Tesen är att det är lika viktigt att bygga upp den mjuka makten, såsom kultur, bildning och utbildning, som den hårda, alltså militär makt.

Stärker demokrati och motståndskraft

Vi som är kulturpolitiker i regionerna vill bidra till att bygga upp den civila beredskapen och stärka hela samhällets mjuka makt utifrån värderingar om konstnärlig frihet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Vi är övertygade om att demokratin blir mer motståndskraftig genom investeringar i kultur i hela landet och i folkbildningen. Vi ser ett stort behov av att tillsammans med flera andra aktörer stärka både kulturen i sig själv och vår civila beredskap.

Som demokratiskt samhälle bygger vi den mjuka makten på en grund av yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Vår förhoppning är att också regeringen med kulturminister Parisa Liljestrand (M) i spetsen, ser behovet av att stärka den mjuka makten.