Region Gävleborg kan lära sjukvårdsministern hur man kortar vårdköerna

Regeringen satsar miljarder på att korta vårdköerna. Men i Gävleborg finns redan en modell som visar hur vi kan få mer vård för pengarna. Frågan är varför inte fler regioner – och regeringen – tar efter.

Inhyrda läkare får hantera fler patienter

Region Gävleborg står, likt många andra regioner, inför stora utmaningar i primärvården. Bristen på specialistläkare i allmänmedicin är akut samtidigt som vårdbehoven ökar, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka. I det läget är det avgörande att använda resurserna smart och kostnadseffektivt.

I den nyligen beslutade Handlingsplan primärvård 2025 har regionen infört riktvärden för hur många patienter varje läkare ska ha listade. En fast anställd läkare ska ha 1 100 patienter, medan en inhyrd läkare förväntas hantera hela 2 500. Det är en tydlig markering – både organisatoriskt och ekonomiskt.

En inhyrd läkare kan verka dyrare på pappret – men bara sett till årskostnad. Enligt det nationella hyrbemanningsavtalet kostar en ordinarie läkare i zon två i snitt 2 701 215 kronor per år, medan en inhyrd läkare kostar 2 985 684 kronor – cirka 11 procent mer. Men när produktivitet räknas, alltså kostnad per patient, blir bilden helt annorlunda. En fast anställd läkare kostar 2 455 kronor per patient. En inhyrd läkare kostar 1 194 kronor per patient.

Öka vårdproduktionen

Den inhyrda läkaren blir alltså mer än 50 procent billigare per patient – förutsatt att riktvärdena följs. Även om de inte nås fullt ut blir den inhyrda läkaren billigare redan vid 1 216 patienter, alltså endast 116 fler än vad en ordinarie läkare antas ta hand om. Det borde få fler beslutsfattare att tänka om.

Hyrpersonal står endast för 1,3 procent av regionernas totala kostnader – men har fått oproportionerligt stort fokus i debatten. 

I handlingsplanen framgår att hyrläkare ska bemanna lättakuter och jourmottagningar samt bidra till att minska vårdköerna. Det är en strategisk användning av resurser som både ökar tillgängligheten och stärker patientsäkerheten.

En rapport från det oberoende analysföretaget Sirona visar att vårdköerna är ett systemproblem. I februari 2025 väntade över 63 000 patienter längre än vårdgarantins 90 dagar på åtgärd eller operation. Den uppskjutna vårdskulden beräknas till över tre miljarder kronor. Att använda hyrläkare för att snabbt öka vårdproduktionen är därför inte bara rimligt – det är nödvändigt.

Mer vård för pengarna

Debatten om inhyrda läkare har länge kretsat kring kostnader. Men en central fråga har hamnat i skymundan: hur vi producerar mest vård för pengarna. När man väger in produktivitet, tillgänglighet och förmågan att hantera fler patienter blir bilden betydligt mer nyanserad.

Hyrpersonal står endast för 1,3 procent av regionernas totala kostnader – men har fått oproportionerligt stort fokus i debatten. Samtidigt är det ofta just hyrpersonal som gjort det möjligt att bedriva vård i glesbygdsområden och som varit avgörande för att hålla verksamheter öppna.

Region Gävleborg har visat att en inhyrd läkare inte bara är en tillfällig lösning, utan kan vara en strategisk och tillförlitlig resurs. Om regeringen menar allvar med att korta vårdköerna borde de rikta blicken mot Gävleborg – och låta resten av landet ta lärdom.