Regeringens krisförslag hotar demokratin – riksdagen måste säga nej

Under torsdagen debatterar riksdagen regeringens förslagna proposition Stärkt konstitutionell beredskap, som innebär omfattande ändringar i grundlagen. Syftet är att stärka Sveriges förmåga att hantera krig och allvarliga kriser, men förslaget ger möjligheter till en betydande maktförskjutning – från riksdagen till regeringen – som hotar demokratins grundprinciper.

Otydliga kriterier för kris

Förslaget gör det möjligt för regeringen att, vid en situation som beskrivs som en ”allvarlig kris i fredstid”, tillfälligt ta över riksdagens lagstiftande makt. Problemet är att termen är otydligt definierad: det finns inga klara gränser för vad som räknas som en sådan kris, vilket öppnar för godtyckliga tolkningar.

Eftersom definitionen av kris är så vag, skulle detta kunna utnyttjas politiskt

Detta innebär alltså att makten skulle kunna förskjutas från riksdagen, folkets främsta företrädare, till regeringen i en krissituation också i fredstid. Vad som är särskilt allvarligt är att regeringen själv får avgöra när en sådan kris föreligger.

Eftersom definitionen av kris är så vag, skulle detta kunna utnyttjas politiskt och även om befogenheterna sägs vara tidsbegränsade saknas effektiva spärrar mot att de förlängs genom upprepade beslut. I praktiken riskerar detta att kunna leda till en långvarig maktförskjutning.

Demokratin försvagas

Demokratin är på tillbakagång i många delar av världen, och autokratiska krafter växer sig starkare. Vi ser det i Europa, i länder som Ungern, Slovakien och tidigare i Polen, där rättighetsskyddet har försvagats, särskilt när det gäller yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och organisationsfrihet.

Att i denna omvärld skapa möjligheter för regeringar att ta över makten på det sätt som propositionen föreslår är oroande. Förslaget vittnar om en stark föreställning om att Sverige är immunt mot den typen av utveckling, vilket naturligtvis inte är fallet.

I den omvärld vi befinner oss i behöver vi i stället stärka skyddet för demokratin och våra rättigheter.

Bättre alternativ finns

Sverige behöver beredskap för kriser, men lösningen är inte att ge regeringen möjlighet att kringgå riksdagen. Det bör ske genom förberedda beredskapslagar som snabbt kan aktiveras i samband med kriser och ett stärkt samarbete mellan riksdag och regering. Demokratin måste stå stark även i svåra tider.

Därför uppmanar vi riksdagens ledamöter att rösta nej till propositionen om Stärkt konstitutionell beredskap. Värna folkstyret, maktdelningen, och våra grundläggande rättigheter.

Rättelse. Riksdagen kommer inte fatta beslut om förslaget på torsdagen, vilket framgick av en tidigare version av artikeln. Voteringen har skjutits fram till onsdag nästa vecka.