Regeringens högskoleutredningar får inte ligga kvar i byrålådan

På utbildningsområdet är det flera utredningar som regeringen har aviserat att de ska tillsätta, men som ännu inte har presenterats.
Utredningar som dröjer
Utredningarna ska handla om lärosätenas myndighetsform, om resurstilldelningssystemet och dimensioneringen av högre utbildning, samt om studiemedelssystemet. Det är tre områden där högskolesektorn måste reformeras.
Nyheterna presenterades redan förra året, i regeringens forskningsproposition samt i budgetpropositionen förra hösten, men direktiven ligger fortfarande och skräpar i skrivbordslådor på departementet.
Det är orimligt att regeringen aviserar utredningar och låter det dröja mer än ett år innan de kommer igång.
Tiden rinner ut
Med mindre än ett år till riksdagsvalet 2026 är utformningen av dessa utredningar helt centrala. Att hinna utreda och besluta om så omfattande områden innan riksdagsvalet nästa år blir omöjligt.
Dessutom är det svårt att sia om exakt hur nästa regeringsbildning kommer se ut och vilket parti som kommer ha ministerposterna på utbildningsdepartementet.
På högskoleområdet är det dessutom mer regel än undantag att utredningar hamnar i byrålådan vid regeringsskiften. Högskolornas myndighetsform, resurssystemet och utbildningsdimensionering, samt studiemedlet har alla utretts flertalet gånger under 2000-talet.
Men väldigt få förändringar har gjorts. Och speciellt inte i de fall som utredningar har tillsatts av en regering och sen presenterats till en annan efter ett regeringsskifte.
Akuta behov av reformer
Det här kan inte ske igen. Förändring på dessa områden behövs. Bland forskare är det vanligaste svaret på vad som utmanar den akademiska friheten politisk påverkan.
Målet med utredningarna måste vara att komma med förslag som har brett stöd bland berörda intressenter
Lärosätenas styrning kan ändras och förhindra att politiken går in och detaljstyr. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning måste förbättras när anslagen urholkats med 13 miljarder kronor sedan dagens system infördes i mitten av 1990-talet.
Det märks av i att Sverige har näst lägst lärarledd tid i Europa. Slutligen går det att utforma ett långsiktigt hållbart studiemedelssystem där färre studenter hamnar i kläm.
Bredda mandatet
För att se till att utredningarna leder till faktisk förändring kan de inte bli för politiskt styrda. Direktiven bör utformas för att lösa de problem som finns. Utredningarna borde inte vara politiska beställningar där det redan på förhand är bestämt exakt vad som ska föreslås.
Vi måste snarare sträva efter konsensus, och brett politiskt stöd, och regeringen bör överväga att tillsätta parlamentariska kommittéer som ger den högre utbildningen långsiktiga och reella förutsättningar att lyckas.
Målet med utredningarna måste vara att komma med förslag som har brett stöd bland berörda intressenter. Studenter, lärosäten, och fackliga organisationer har mycket att bidra med och utredningarna måste ta vara på det. Högskolan är ändå vår studiemiljö och arbetsplats, vår vardag helt enkelt.
Artikeln är skriven av













