Regeringens budget tar inte klimatkrisen på allvar

Forskarnas varningar för konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt allvarligare. Redan före 2030 förutses den globala uppvärmningen nå 1,5 grader. Kraftfulla insatser måste alltså sättas in omgående. Men detta märks inte alls i Tidöpartiernas budget för 2026.

Skattesänkningar går före klimatet

I budgeten avsätts 19,6 miljarder kronor till insatser för klimat, miljö och natur. Klimat, energi och miljö får knappt sex miljarder. 225 miljarder kronor går till totalförsvaret, en satsning som partierna är överens om över blockgränsen. Och samtidigt går över 50 miljarder till skattesänkningar. Skattesänkningar och försvarssatsningar innebär att staten behöver öka sin upplåning.

Finanspolitiska rådet har kritiserat finanspolitiken och menar att den nuvarande politiken riskerar att belasta kommande generationer med ökade räntekostnader, större årliga försvarsutgifter och ökande klimatkostnader. Det saknas utrymme att vidta de åtgärder som krävs för att hantera klimatkrisens konsekvenser och omställningen till hållbarhet. Kostnaderna förutses bli betydligt större än vad som nu avsätts i Tidöpartiernas budget.

Sverige drabbas redan av klimatrelaterade extremväder med skador i miljardklassen, som skogsbränderna 2018, översvämningarna i Gävleborgs län 2021, stormen Hans 2023, och denna vinterstormen Johannes och ovädret Anna.

Saknas utrymme för klimatsatsningar

Finansinspektionen varnar för att fastigheter i utsatta områden kommer att drabbas av högre försäkringspremier. Viljan att försäkra vissa fastigheter kommer att minska. Det innebär stora konsekvenser för hela bostadssektorn.

Enligt Boverket kommer klimatanpassning att kosta samhället mellan 137 och 205 miljarder kronor. Erosion och översvämningar i kustkommuner kan kosta omkring 100 miljarder kronor fram till år 2100. Inom alla områden krävs åtgärder som inte kan skjutas upp. Samtidigt är den ekonomiska ansvarsfördelningen högst oklar.

Insikten om klimatkrisen och dess konsekvenser lyser med sin frånvaro

Med nuvarande politik kommer vi inte att nå vare sig Sveriges eller EU:s klimatmål. Nästa mandatperiod behövs kraftfulla åtgärder i form av enorma investeringar och en långsiktig och vetenskapligt baserad plan.

Ökad osäkerhet präglar vår tillvaro i dag: globala säkerhetskriser, ekonomisk oreda, negativ demokratisk utveckling, ökad ojämlikhet, överutnyttjande av naturresurser och natur samt en accelererande klimatkris. I det läget väljer Sveriges regering att lägga fram en budget som inte ger något som helst utrymme för klimat- och miljösatsningar och investeringar.

Lär av Finland

I vårt grannland Finland görs sedan 1993 ett systematiskt arbete för att ta fram underlag för den framtida politiken. Experter på departementen tar fram en samlad framtidsredogörelse, som därefter fastställs av riksdagen. I den senaste analysen från 2024 identifieras 26 centrala faktorer, sammanfattade i sex områden, som kommer att inverka på Finlands framtid.

Analysen ger sedan underlag för fyra scenarier som binder ihop alternativa utvecklingsförlopp fram till 2045. Tänkbara utvecklingsscenarier och förväntade konsekvenser beskrivs i femårsperioder.

I en osäker värld behövs underlag som ger vägledning om vad som kan komma att hända och vilken politisk beredskap som krävs. Den politik som har manifesterats i budgeten för 2026 ger vare sig underlag eller vägledning för oss medborgare. Insikten om klimatkrisen och dess konsekvenser lyser med sin frånvaro.

Klimatriksdagen har därför föreslagit Klimatpolitiska rådet att det ska rekommendera regeringen att ta fram underlag för strategisk global och långsiktig analys, med de finska framtidsredogörelserna som förebild. Där behöver särskilt klimatförändringen och dess konsekvenser beaktas då påverkar i stort sett alla samhällssektorer.