Debatt

Regeringen sätter rättssäkerheten för assistansanvändare på spel

Regeringens proposition om snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut riskerar att urholka rättssäkerheten för assistansanvändare och assistansanordnare. Det skriver Petter Skogar, vd Fremia, och Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna.

Försäkringskassans beslut gällande assistans ofta bygger på bristfälliga undersökningar och motiveringar, skriver debattörerna. 
Försäkringskassans beslut gällande assistans ofta bygger på bristfälliga undersökningar och motiveringar, skriver debattörerna.  Foto: Janerik Henriksson/TT
Antje Dedering
Petter Skogar
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I mitten av maj inleder civilutskottet sin behandling av propositionen 2021/22:206. För mottagare av statlig assistansersättning – såväl enskilda individer som företag som står som betalningsmottagare för individers ersättning – skulle rättssäkerheten urholkas på ett mycket oroande sätt om propositionen antas i sin nuvarande form.

Försäkringskassans utredningar brister

I propositionen föreslås bland annat att Försäkringskassans återbetalningsbeslut ska utgöra en exekutionstitel. I praktiken innebär det att om Försäkringskassan fattar ett beslut om att en assistansanvändare ska betala tillbaka måste individen antingen driva ärendet vidare till domstol eller betala tillbaka direkt – i annat fall hotar indrivning av Kronofogden.

Eftersom personlig assistans omsätter mycket pengar – den statliga assistansersättningen är knappt 320 kronor per timme och ett genomsnittligt assistansbeslut på drygt 130 timmar i veckan – kan ett återkrav snabbt komma upp i stora summor.

I sak är det naturligtvis så att felaktigt utbetald assistansersättning ska återbetalas om lagens kriterier för det är uppfyllda. Dock kan konstateras att Försäkringskassans beslut ofta bygger på bristfälliga undersökningar och motiveringar, inbegriper bristfällig kommunicering av handlingar och ofta fattas besluten av personer utan juridisk utbildning. Det är inte rimligt att Försäkringskassan driver en linje som många gånger inte med viss säkerhetsmarginal ligger inom lagens råmärken. Det förefaller som att myndigheter i många fall ”testar” en viss linje och ser om ”den håller i domstol”. Detta är problematiskt. Det är inte ovanligt att beslut om återkrav på flera hundra tusen kronor, ibland flera miljoner, motiveras på cirka två A4-sidor.

”Ser med oro på effekterna”

Våra organisationer, Fremia och Vårdföretagarna, är bransch- och arbetsgivarorganisationer för ett stort antal företag inom personlig assistans. Vi ser med oro på effekterna av propositionen för såväl våra medlemmar som deras kunder, assistansanvändarna. Vi har därför gett juris doktor Gustav Lindkvist i uppdrag att genomföra en rättsutredning angående problem och utmaningar vid återkravsbeslut som exekutionstitel. Lindkvists utredning finns att läsa på våra webbplatser och skickas i dagarna till civilutskottets ledamöter. Vi vill i denna artikel framförallt uppmärksamma ansvariga politiker, och alla dem som månar om den personliga assistansen, på tre problem som Lindkvist redogör för i sin rättsutredning.

Det är inte rimligt att Försäkringskassan driver en linje som många gånger inte med viss säkerhetsmarginal ligger inom lagens råmärken.

För det första: Försäkringskassans återkravsbeslut håller generellt inte en sådan kvalitet att de kan ligga till grund för verkställighet såsom en exekutionstitel.

För det andra: Det är olämpligt att grunda en lagstiftning om verkställighet på att enskilda förväntas överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsdomstol.

För det tredje: Om lagförslaget genomförs i dess nuvarande utformning och utan att den enskilde ges någon rätt till ersättning för ombudskostnader kommer lagändringen att strida mot grundföreställningar om ett rättssäkert förfarande. Eventuellt strider det även mot rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen.

Svåra konsekvenser

Sammanfattningsvis kan konstateras att propositionen 2021/22:206 riskerar att urholka rättssäkerheten för assistansanvändare och assistansanordnare, likväl för andra grupper vars möjlighet att bestrida myndighetsbeslut i praktiken kringskärs av propositionen. Vi ser med oro på att denna avgörande förändring av svensk rättssäkerhet inte varit tillräckligt föremål för politisk debatt, och på de konsekvenser den kommer att få för individer och företag.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget