Regeringen måste ta ansvar för en myndighet i gungning

Det har bara gått några år sedan vi lämnade Covid 19-pandemin bakom oss, men ändå känns det som en helt annan tid. Sammantaget klarade sig Sverige relativt bra i jämförelse med andra länder, till stor del tack vare det vetenskapliga förhållningssätt som präglade åtgärderna. Detta manifesterades kanske allra tydligast genom att det var statsepidemiologen som höll i de dagliga presskonferenserna och inte statsministern.

Det unika i Sverige var just att det inte var politisk nyckfullhet som styrde smittskyddsåtgärderna utan myndigheter som byggde sina beslut utifrån vetenskaplig förankring och medicinsk erfarenhet. Huvudsakligen var det Folkhälsomyndigheten som stod för dessa bedömningar, en myndighet som vid tiden för pandemin hade en stor medicinsk kompetens direkt i ledningsgruppen där även statsepidemiologen ingick.

Allvarlig kritik väcker frågor om krisberedskap

Därför är det mycket oroande med den allvarliga kritik som nu framförts av den nu avgångna statsepidemiologen Magnus Gisslén. På DN Debatt (19/8) ger Gisslén uttryck för brister i ledningsstrukturen och avsaknaden av medicinsk kompetens. Som exempel nämner han bland annat att statsepidemiologen inte längre har en chefsroll och inte heller ingår i ledningsgruppen. Vad Gisslén menar är att detta påverkar myndighetens förmåga att göra adekvata bedömningar i samband med allvarliga smittskyddsfrågor.

Med anledning av kritiken har vi i Centerpartiet begärt att socialminister Jakob Forssmed (KD) kallas till socialutskottet för att redogöra för sin syn på Folkhälsomyndigheten och dess förmåga att sköta sitt uppdrag kring smittspridning och andra allvarliga hot mot folkhälsan. Ansvaret för att myndigheten har förmåga att hantera ett nytt allvarligt läge vilar helt och hållet på regeringen. Och frågan som infinner sig är hur Sverige skulle klara av en ny pandemi. 

Självklart är det inte regeringens uppgift att utforma den interna organisationen på sina myndigheter, men däremot är det regeringens uppgift att tillse att myndigheterna är välfungerande och har förmåga att klara av sina uppdrag

När Sverige drabbades av pandemin var beredskapen dålig och en hel del kritik lyftes fram i Coronakommissionens slutbetänkande från februari 2022. Regeringen kritiserades för att man inte tog ett tillräckligt stort ansvar för ledning och samordning av arbetet utan överlät allt för mycket till myndigheterna. Även Folkhälsomyndigheten drabbades av kritik, bland annat i form av att de smittbegränsande åtgärderna kom igång för sent liksom testning och smittspårning. Samtidigt så lyftes just den vetenskapliga kompetensen och det konsekventa förhållningssättet fram som styrkor.

Regeringens ansvar kan inte ignoreras

Under alla omständigheter spelade Folkhälsomyndigheten en oerhört stor roll under pandemin och skulle göra det även i samband med en ny pandemi. Om myndigheten inte fungerar som den ska så är det något som riskerar att få långtgående konsekvenser för Sveriges förmåga att hantera en ny allvarlig smittspridningssituation. Det är i ljuset av detta som den framförda kritiken är både oroande och allvarlig.

Självklart är det inte regeringens uppgift att utforma den interna organisationen på sina myndigheter, men däremot är det regeringens uppgift att tillse att myndigheterna är välfungerande och har förmåga att klara av sina uppdrag. I dagsläget är det oklart om Folkhälsomyndigheten har den förmågan och just därför måste ansvarigt statsråd klargöra detta för riksdagen.

Ansvaret för Sveriges pandemiberedskap vilar nämligen uteslutande på regeringen.