Regeringen håller inte löftet att stärka transpersoners egenmakt

När Sverige 1972 införde en könstillhörighetslag som gav transpersoner möjlighet att ändra sitt juridiska kön och genomgå underlivskirurgi, var det unikt.

I dag, 50 år senare, är lagstiftningen förlegad och måste ersättas. I grunden handlar det om att säkerställa transpersoners mänskliga rättigheter på lika villkor som andra. Och det är bråttom.

Utsatt situation

Transpersoner möts ofta av stor okunskap och fördomar i samhället. Osynliggörande och diskriminering har en allvarlig negativ inverkan på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Unga transpersoner befinner sig i en särskilt utsatt situation och en majoritet av dem har haft självmordstankar. Men det finns faktorer som kan främja psykisk hälsa och minska detta lidande.

I en studie från Folkhälsomyndigheten pekas bland annat på vikten av stöd från närstående och skolan, adekvat vård inklusive för könsdysfori och att bli sedd och bekräftad i sin könsidentitet.

Att en moderniserad könstillhörighetslag skulle förbättra livsvillkoren och situationen för många transpersoner är regeringen och de flesta riksdagspartier sedan länge eniga om.

Regeringen har tappat styrfart

Den gällande ordningen bidrar bara till att öka transpersoners utsatthet och kränker deras rätt till privatliv, självbestämmande, hälsa och erkännande inför lagen.

Amnesty International Sverige

I maj 2018 tillkännagav regeringen sitt förslag om att ersätta nuvarande könstillhörighetslag med två nya lagar som tydligt separerar processen kring byte av kön i folkbokföringen från den medicinska processen inom vården.

”Ingen ska längre tvingas genomgå medicinska ingrepp som man själv inte vill genomgå. Samtidigt ska alla som vill ha vård och behandling få det. Att byta juridiskt kön ska bli en snabb och enkel process som i regel inte kräver kontakt med vården”, skrev dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S) och dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), i en debattartikel.

Förslaget välkomnades av Amnesty och en rad andra organisationer och remissinstanser. Dessvärre tycks regeringen helt tappat styrfart i frågan.

Ännu inget nytt förslag

Efter kritik från lagrådet under hösten 2018 har ytterligare beredningsunderlag inhämtats, men två och ett halvt år senare har ännu inget nytt lagförslag lagts fram.

Så vi frågar regeringen: Vad hände? Vad blev det av löftet om att stärka transpersoners egenmakt? Hur blev det med ambitionen om Sverige som ett land i framkant när det gäller transpersoners rättigheter? Och hur länge ska de människor som berörs av lagen tvingas vänta?

Heterogen grupp

Den nuvarande könstillhörighetslagen slår hårt mot de transpersoner som vill erkännas för den de är. Gruppen transpersoner är heterogen och inte alla transpersoner vill, kan eller behöver genomgå könsbekräftande vård men kan ändå vilja ändra sitt juridiska kön.

I dag är den processen kopplad till extremt utdragna, psykiskt påfrestande könsutredningar och krav på läkarintyg – helt i onödan.

På samma sätt vill inte alla som söker könsbekräftande vård ändra sitt juridiska kön – och det ska inte heller vara ett krav för att få tillgång till sådan vård och behandling.

Kränkande lagstiftning

Den gällande ordningen bidrar bara till att öka transpersoners utsatthet och kränker deras rätt till privatliv, självbestämmande, hälsa och erkännande inför lagen.

Covid-19 pandemin har dessutom lett till att kötiderna till den könsbekräftande vården förlängts dramatiskt. Det har i sin tur gjort det ännu svårare att ändra sitt juridiska kön.

Ingen ska tvingas dölja, undertrycka eller förneka sin könsidentitet. Rätten till privatliv innefattar att en individs självdefinierade könsidentitet erkänns juridiskt, socialt och medicinskt.

Individens rätt till självbestämmande är en viktig folkrättslig princip som ska gälla för alla människor, oavsett identitet. Flera andra länder, däribland Norge och Danmark, har gått före och visat vägen.

”Hög tid”

Med ett drygt år kvar av mandatperioden är det hög tid att svenska regeringen infriar sitt löfte om en moderniserad könstillhörighetslag. Först då får fler människor i vårt land möjlighet att leva sina liv i enlighet med sin könsidentitet.