Rätten till utbildning är en global ödesfråga

Det är skolstart i Sverige, men för miljontals barn i världen ser verkligheten annorlunda ut. Utbildning är en mänsklig rättighet och det krävs stora insatser globalt för att stärka en generation som växer upp i ökad geopolitisk oro. Trots detta hotas rätten till utbildning världen över av minskande resurser och nedprioriteringar.

När konflikter, klimatförändringar och politisk polarisering sprider sig över världen, hamnar utbildning ofta i skymundan. Alltför länge har utbildning setts som ett långsiktigt mål, snarare än en akut global ödesfråga. Den synen måste förändras. Utbildning är avgörande. Utan utbildade medborgare får vi varken varaktig fred, hållbar klimatomställning eller inkluderande återuppbyggnad efter kriser. 

Internationellt stöd till utbildning minskar 

I dag befinner sig 272 miljoner barn och unga utanför skolan, många på flykt undan konflikter eller katastrofer. Efter avslutad grundskola har endast 60 procent av världens barn grundläggande kunskaper i läsning och färre än hälften har det i matematik. Samtidigt som stora teknologiska framsteg görs innebär den globala digitala klyftan att möjligheterna begränsas mest för dem med störst behov.

När ett samhälle ska återuppbyggas eller återhämta sig efter en kris bör skolorna vara bland de första institutionerna att öppna.

Det internationella stödet till utbildning stagnerar och minskar i många fall kraftigt. Enligt Unescos Global Education Monitoring Report kan det globala biståndet till utbildning minska med upp till 14 procent till 2027, där länder som Liberia och Tchad förväntas ha förlorat nära hälften av sitt utbildningsbistånd. Nationella utbildningsbudgetar pressas av stigande skulder, inflation och förändrade politiska prioriteringar.

Det handlar inte bara om ekonomi eller utvecklingsmål – det är ett allvarligt förbiseende i arbetet för stabila samhällen. När utbildningssystem kollapsar, faller de institutioner, normer och värden som bär upp fred och demokrati.

Framtidens samhälle formas i skolan

För varje dollar som investeras i utbildning ökar BNP med 20 dollar, enligt Världsbanken. Omvänt gäller att brist på grundläggande färdigheter och tidiga avhopp kan kosta den globala ekonomin upp till 21 biljoner dollar i förlorade livsinkomster. Det motsvarar 17 procent av dagens globala BNP. Att investera i utbildning är att investera i en tryggare och rättvisare framtid. 

När ett samhälle ska återuppbyggas eller återhämta sig efter en kris bör skolorna vara bland de första institutionerna att öppna och lärarna bland de första att komma tillbaka. Barn som går i skolan får struktur och hopp. Men motståndskraft kan inte byggas med enbart politiska uttalanden. Det kräver långsiktigt engagemang och global solidaritet.

Nyligen la regeringen fram en ny biståndsstrategi som ska stötta utbildning och stärka arbetet mot klimatkrisen. Det blir nu viktigt att följa hur strategin konkret hjälper de mest utsatta barnen.

Nya sätt att finansiera utbildning behöver stöttas, så att systemet kan stå emot kriser. Samtidigt är det viktigt att höja rösten mot att den internationella solidariteten inom utbildning håller på att försvagas.

Sverige måste återta ledartröjan

Sverige har varit ledande på detta område, med ett väldokumenterat starkt engagemang för mänskliga rättigheter och globalt samarbete. Genom stöd till Unesco och humanitära partners stärker Sverige utbildningssystem och möjliggör utbildning i konfliktområden. Men ledarskap innebär även att träda fram när andra drar sig tillbaka.

Vi vet vilken kraft som finns i utbildning – det vi saknar är engagemang. Unesco och Rädda Barnen fortsätter mobilisera resurser och säkerställa rätten till utbildning. Men vi behöver fler partners och förkämpar.

Sveriges röst väger tungt – och nu är det dags att använda den.