Pressat Rumänien kämpar för miljölinje i CAP

CAP. Förhandlingarna om reformen av flaggskeppen i jordbrukspolitiken går framåt, men det är oklart om ministerrådet kan enas om delar av reformen redan i juni. Bland annat är det EU-kommissionens förslag på utökade miljövillkor för alla stödutbetalningar som möter motstånd.

Phil Hogan funderar säkert på hur Rumäniens Petre Daea ska lyckas samla sina ministerkollegor till en gemensam hållning innan sommaruppehållet. <br>
Phil Hogan funderar säkert på hur Rumäniens Petre Daea ska lyckas samla sina ministerkollegor till en gemensam hållning innan sommaruppehållet.
Foto: © European Union , 2019
Jacob Hederos

Det rumänska ordförandeskapet i ministerrådet börjar gå in på sluttampen och det finns förhoppningarna om att hinna placera en fin fjäder i hatten. Målet är att kunna bena ut ett kompromissbud mellan medlemsländerna till flera delar av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2021-2027.

Att ta fram en ståndpunkt kring faktiska summorna i stödpolitiken är inte aktuellt, eftersom de hänger ihop med de parallella flerårsbudgetsamtalen. Men en position till den omstöpning som föreslås av miljöreglerna är bland annat i fokus för den ”partiella överenskommelse” som eftersträvas.

Läs mer: Kommissionen vill se grönt omtag i den gemensamma jordbrukspolitiken

Men i korridorerna under gårdagens ministerrådsmöte i Bryssel var tongångarna något skeptiska till att det ska kunna gå vägen. I vågskålen ligger inte bara Rumäniens prestige som ordförande, vilket jordbruksministern påpekade när han mötte pressen efter mötet.

– Jag är inte bara hoppfull om att vi ska kunna målet, vi har ett riktigt bra tillfälle att nå detta. Det är också något som lantbrukarna förväntar sig. När vi satte detta som vårt mål som ordförande, så tänkte vi just på användbarheten för lantbrukarna. Vi behöver kunna säga till dem att detta är grunderna för politiken mellan 2021-2027 nu, sa ordförandelandet Rumäniens Perte Daea och fortsatte:

Jag är inte bara hoppfull om att vi ska kunna målet, vi har ett riktigt bra tillfälle att nå detta

Perte Daea
Jordbruksminister Rumänien

– Det är snart bara ett år kvar. Vi måste höja hastigheten, samtidigt som vi lyckas ta fram kompromisserna.

Det är dock inte första gången som EU-politiken har svårt att fastställa ramarna för lantbrukspolitiken. Även vid förra tillfället gick förhandlingarna över tiden, vilket skapade osäkerhet på marknaden.

Vattendelare under uppsegling

Under tisdagens möte hos ministrarna låg den del i förordningen som ska sätta ramarna för det nationella genomförandet av de planerade gemensamma målen i fokus, de så kallade strategiska planerna (se faktaruta).

Men samtidigt lades också nya kompromissförslag fram till resterande delar av förordningen, bland annat den ”gröna arkitektur” som kommissionen föreslagit för att se till att skapa mer miljönytta med jordbrukspolitiken.

– De går i rätt riktning, men det finns fortfarande inte nya texter på de två områdena där det är en del kvar att diskutera, säger departementsrådet Lars Olsson på näringsdepartementet till Altinget.

En av de två områdena rör frågan om hur lantbrukarna ska leva upp till vissa miljögrundvillkor för att ens kvalificera sig för att ta del av några av de generella stöden i den större ”första pelaren” av jordbruksstöden (se faktaruta).

Läs mer: Höjda grundvillkor beskrevs som ”greenwash”

Enligt Världsnaturfonden WWF:s jordbrukspolitiska expert i Bryssel, som inte hunnit se de senaste utkasten till ståndpunkt, är det – något förenklat – två läger i samtalen.
– I det ena lägret, främst representerat av bland annat Tyskland och delvis också Spanien, accepteras de förslag till stärkta miljövillkor som kommissionen har lagt fram. De menar att det påvisar att jordbruksstöden kan göra mer miljö- och klimatnytta, vilket samtidigt kan motivera varför en fortsatt stor andel av hela EU-budgeten ska gå till jordbruksstöd, säger Jabier Ruiz Mirazo på WWF till Altinget och fortsätter:

– I det andra lägret, som är mer liberalt inställt, återfinns främst Nederländerna, men också Sverige, Danmark och till och med Frankrike. De är mer negativt inställda till höjda grundvillkor, eftersom de inte vill lägga på mer regelkrav på lantbrukarna. De vill istället fortsätta med mer riktade miljöstöd som du som lantbrukare ska kunna ansöka pengar ur.

Läs mer: Miljöutskottet i parlamentet skärpte kraven – Jordbruksutskottet sänkte dem

Hur stora åsiktsskillnaderna är i frågan om miljöstyrningen är oklart. Planen är nu att  det rumänska ordförandeskapet ska inleda bilaterala förhandlingar om bland annat grundvillkoren med de länder som man anser behöva få ombord för att få kompromisserna på plats när ministrarna samlas igen i mitten av juni.

– Ambitionen är att man ska komma dit. Men det är osäkert. Flertalet länder, bland annat Sverige, menar att det återstår många tekniska frågor som behöver lösas ut, säger Lars Olsson, som dock inte kan gå in mer i detaljerna på grund av den pågående förhandlingen.

Läs kommissionens förslag om "förhöjda grundvillkor" här.

Dokumentation

Strategiska planer i fokus

Förordningen som ska sätta ramarna för hur medlemsländerna, som i den föreslagna reformen får ett mycket större ansvar att genomföra CAP, låg i fokus på tisdagens ministermöte.

Jordbrukskommissionären mötte fortsatt visst motstånd, men försvarade upplägget.

– Det strategiska planerna innehåller tre huvudmål, med tre ekonomiska, sociala och miljödelmål i vardera. De fokuserar på de huvudområden där våra miljöorganisationsvänner tryckt på att vi inte har nått tillräckligt långt de senaste 20-30 åren; miljöskydd, klimatet och biologiska mångfalden. Så nu tvingar vi medlemsländerna att de ska redovisa hur de ska nå resultat framöver. Jag förväntar mig att denna modell kommer att leverera resultat, sa Phil Hogan till journalisterna efter mötet. 

2050-målen diskuterades också

Ministrarna fick också sitt tillfälle att skicka med synpunkter till EU-kommissionens plan för klimatpolitiken i unionen fram till 2050. Deras medskick fick relativt svagt mottagande av Världsnaturfonden (Läs mer här).

Läs även Copa Cogecas inspel till samtalen här

Byggs upp av pelare

EU:s jordbrukspolitik står i dag för nära 40 procent av den gemensamma budgeten och delas normalt upp i två pelare.

Landsbygdsprogrammet i den andra pelaren består i Sverige till ungefär hälften av egna medel och innehåller allt från enskilda miljöstöd till bredbandsutbyggnad.
Den första pelaren finansieras helt av EU-medel, och innehåller bland annat gårdsstödet och andra mer generella direktstöd.
Läs mer om den svenska regeringens hållning här.

I kommande budget föreslås CAP-andelen sjunka till 28,5 procent av budgeten i kommissionens förslag, vilket jordbruksutskottet i parlamentet motsätter sig.

Av de 365 miljarder euro som det skulle bli om kommissionens förslag går igenom, så föreslås nära 80 procent gå till första pelaren och inkomststöden, medans andra pelaren får runt 20 procent av budgeten.


Nämnda personer

Phil Hogan

F.d. EU-kommissionär, ansvarig för handel
Nationalekonomi och Geografi (1981), University College Cork

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00