Grönt omtag i den gemensamma jordbrukspolitiken

CAP. Högre generella miljökrav är på tapeten i kommissionens förslag till unionens fortsatta jordbrukspolitik. Men det finns en oro för att nuvarande problem med gemensamma krav kan överleva även framöver.

Det finns ett flertal miljö- och klimatpolitiska delar i dagens gemensamma jordbrukspolitik, och flera av dem anses generellt fungera bra. Men när det kommer till utformningen av några av de främsta åtgärderna som alla jordbrukare ska uppfylla för att ta emot direktstöd, de så kallade förgröningen och tvärvillkoren, så har resultatet varit nedslående. Lite miljönytta har uppnåtts, samtidigt som mycket pappersarbete har landat på jordbrukares och myndigheters bord, enligt utvärderingar.

Irritationen var påtaglig under diskussionerna mellan jordbruksministrarna när de på måndagen för första gången gav sig i kast med kommissionens skiss till framtida politik. Flera länder gjorde Sverige sällskap i att exempelvis efterfråga att förgröningen skulle skrotas.

– Lantbrukare behöver få tillräckliga incitament och skälig ersättning för deras bidrag till vår gemensamma omgivning, sa ordförandelandet Bulgariens jordbruksminister Rumen Porozhanov.

”Knepig balansgång väntar”

Men kommissionär Phil Hogan hade svar på tal. I sin skiss för de så kallade CAP-reglerna under åren 2020-2026 har kommissionen presenterat en idé för en ”ny grön arkitektur” för direktstöden, som utlovas ta hand om problemen som pekats ut.

– Men det är en knepig balansgång, eftersom förutsättningarna är så olika för jordbruket i exempelvis Västerbotten och i den Grekiska övärlden, säger Hans Rolandsson vid näringsdepartementet till Altinget.

Det som kommissionen är ute efter är en typ av obligatorium för de som får direktstöd, där det generellt ska ställas högre miljökrav.

– Här gäller det att hitta en modell som skapar en möjlighet för att höja miljöambitionen, utan att för den skull skapa en byråkrati som är omöjlig att hantera och som gör att hela miljöpaketet får ett vanrykte, säger Hans Rolandsson.

Kommissionen försöker därför nu att hitta en modell där stödsökaren fortsatt ska behöva göra en miljö- och klimatmotprestation för att kunna få stöd. Men istället för att vara gemensam för hela unionen, så ska denna prestation anpassas för de mer regionala förhållandena och hamna under de nationella myndigheternas översyn.

– Men exakt hur denna åtgärd ska se ut, det är fortfarande oklart, säger Hans Rolandsson.

Upprepas samma misstag igen?

Flera organisationer har uttryckt oro för att kommissionen upprepar samma misstag, när de fortsatt vill att det ska ställas krav på att direktstöden ska delas ut först till följd av en motprestation på miljösidan. Men den oron tonar Hans Rolandsson ner.

– Vill man vara elak så går det att säga att kommissionen föreslår precis samma sak som man nu har visat sig ha misslyckats med. Men jag tycker inte att man kan vara så drastisk, säger Hans Rolandsson.

Kommissionens förslag planeras att läggas fram i början av sommaren. 

– Ingenting från EU-kommissionens sida ska förhindra att stöden kan betalas ut som de ska framöver, sa EU-kommissionär Phil Hogan efter måndagens möte. 

Uppdatering: Uppgiften om när kommissionens förslag kommer för reformen CAP har ändrats.

Beslutskedja: EU:s framtida jordbrukspolitik

19/2
2018
25/5
2018
4/6
2018
10/1
2019
21/2
2019
4/4
2019
16/5
2019

Forrige artikel Sverige backar upp höjda klimatmål för EU Sverige backar upp höjda klimatmål för EU Næste artikel Myndigheter: Utsläppsmålen för bilar borde vara mer ambitiösa Myndigheter: Utsläppsmålen för bilar borde vara mer ambitiösa