Omstöpt jordbrukspolitik möter mothugg

CAP. Den största budgetposten i EU föreslås få en ny arkitektur, men om det leder till utlovad utökad miljönytta är inte säkert.

Foto: Frank Molter © European Union , 2017
Jacob Hederos

EU-kommissionens förslag till den framtida jordbrukspolitiken från år 2021 innebär bland annat att ett nytt sätt att utvärdera insatserna framöver.

I likhet med de nationella energiplanerna som diskuteras just nu mellan lagstiftarna, så önskar kommissionen att medlemsländerna framöver ska arbeta med strategiska planer, för att uppnå nio mål inom konkurrenskraft-, miljö- och landsbygdsutvecklingsområdet.

Dessa ska sedan utvärderas årligen, med hot om att slutligt kunna dra in stöd om åtgärderna inte bidrar tillräckligt till målsättningarna.

– Dagens förslag uppfyller kommissionens åtagande att modernisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, levererar äkta subsidiaritet för medlemsstaterna, säkerställer en mer motståndskraftig jordbrukssektor i Europa och ökar politiken för miljö och klimat, sa kommissionären Phil Hogan när förslaget las fram på fredagen.

EU-kommissionen bedömer att förslaget ska få effekten att 40 procent av hela jordbruksbudgeten ska bidra till EU:s klimatarbete. Bland annat ska det ske genom att alla direktstöden framöver också ska få krav på sig att bidra med miljönytta. Tidigare har det kravet endast omfattat 30 procent av direktstöden.

Greenpeace: En katastrof för miljön

Dagens förslag uppfyller kommissionens åtagande.

Phil Hogan
EU-kommissionär

Förslaget får dock kritik från såväl jordbruks- och miljöorganisationer. Förväntningarna på att förslaget skulle få en ”grön infrastruktur” med högre miljöstandard var också högt ställda. Birdlife Europe, där Sveriges ornitologiska förening ingår, beskriver förslaget som en ”greenwash”. Greenpeace menar att förslaget är en ”katastrof för miljön”, Världsnaturfonden WWF anser det ”otillräckligt” och EEB, där Naturskyddsföreningen är medlem, menar att förslaget saknar ett tillräckligt tryck på medlemsländerna att uppfylla målen.

Men på svenska näringsdepartementet är tongångarna mer återhållna.
– Man kan nog säga att de levererat det som de utlovade, även om förslaget också är en kompromiss mellan jordbruksavdelningen DG Agri i kommissionen och de andra delarna, säger Hans Rolandsson till Altinget.

Läs mer: Kommissionen utlovar grönt omtag i CAP

Miljöorganisationernas kritik riktar bland annat in sig på att omställningstrycket mot ett mer hållbart jordbruk saknas, att förgröningsprogrammen tas bort och att landsbygdsprogrammets budget skärs ner mer kraftigt än direktstöden. Det senare är också en punkt som svenska regeringen ställer sig frågande till.
– Vi ser fortsatt ett för stort fokus på inkomststöden, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) till Altinget.

Miljöorganisationerna är också kritiska till att medlemsländerna får mer utrymme att bestämma själva hur utformningen av miljöåtgärderna ska se ut. Detta eftersom det tidigare har uppmärksammats att regellättnader missbrukats.

Slopad förgröning välkomnas

Men just den delen, och att förgröningsprogrammet tas bort, välkomnas från svenskt håll.
– Förgröningsprogrammet har mött mycket kritik, framför allt för att det emellanåt har lett till stora administrativa kostnader för att genomföra åtgärder till liten eller obefintlig miljönytta, säger Hans Rolandsson på näringsdepartementet och fortsätter:

– Sedan är det förvisso så att delar av det kritiserade programmet återkommer i annan form, men det öppnas också för att nationellt utforma reglerna.
Hans Rolandsson håller dock med om att frågan om nationell makt över utformningen är tveeggad. Samtidigt som det är svårt att skapa europeiska åtgärder som ska funka i både Norrland och den grekiska övärlden, så finns det också en risk med att programmen utformas så att det kan skapas fusk.
– Men miljöproblemen är ju ofta lokala eller nationella, så man måste ju ge nationella möjligheter till att utarbeta åtgärder. Det blir nog mycket diskussion framöver mellan lagstiftarna hur miljömålen ska säkerställas hur de ska uppnås.

Sven-Erik Bucht välkomnar generellt öppningen för mer nationell makt över utformningen av politiken.
– Kommissionen vill se större möjligheter att anpassa politiken till förutsättningarna i varje medlemsland. Det är bra. Detta kan underlätta för Sverige att få en gemensam jordbrukspolitik som stödjer den svenska livsmedelsstrategin liksom regeringens omläggning av landsbygdspolitiken.

Nu väntar omfattande förhandlingar hos parlamentet och ministerrådet. Den första större drabbningen sker den 18 juni, då jordbruksministrarna möts igen.

Dokumentation

Mer reaktioner

  • Copa Cogeca beklagar att direktstöden ska knytas till klimatnytta, då det urholkar deras ekonomiska effekt.
  • EEB menar att det ställs för låga krav på att miljöåtgärder faktiskt uppnår miljönytta
  • Greenpeace saknar åtgärder som lyfter fram de negativa klimateffekterna av kött- och mejeriproduktion.
  • Birdlife Europe menar att den biologiska mångfalden kommer att utarmas av den fortsatta politiken.

Nämnda personer

Phil Hogan

F.d. EU-kommissionär, ansvarig för handel
Nationalekonomi och Geografi (1981), University College Cork

Sven-Erik Bucht

Tidigare landsbygdsminister (S)
Kurs i företagsekonomi (Luleå Tekniska uni. 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00