Politikernas retorik om kristna skolor är ohederlig

Den 5 mars presenterade Socialdemokraterna ett förslag för att förbjuda religiösa förskolor. Religiösa skolor utmålas som extremistiska, segregerande och till och med som säkerhetshot. Det görs ingen åtskillnad mellan kristna skolor och andra, trots att de flesta religiösa skolorna i Sverige är just kristna och därtill mycket välfungerande. Anders Ygemans och Lawen Redars ordval är både tankeväckande och oroande.

”Barn har rätt till andlig utveckling”

När vi lyssnar på presskonferensen går våra tankar till Forum för levande historias nya rapport som visar att ungas intolerans mot minoritetsgrupper ökar. Särskilt hoten och trakasserierna mot kristna elever har ökat. Politiker säger ofta att ”Det börjar i skolan!”, när de kommenterar samhällsutvecklingen, men verkar inte fråga sig själva hur deras egna formuleringar påverkar ungas attityder. Ironiskt nog missar de också de kristna skolornas unika kompetens för att motverka just extremism och utanförskap.

Barnkonventionen fastställer att barn har rätt till andlig utveckling. Det är angeläget eftersom religiös extremism och intolerans växer i skam, tystnad och misstänksamhet, men motverkas av öppna samtal. Unga lär sig snabbt vad som får och inte får uttalas. När vuxna signalerar att barns tankar är icke-pratbara uppstår känslor av utanförskap och en risk att den unga personen söker gemenskap längre ut i ytterkanterna.

Ta elevers existensiella funderingar på allvar

Skolan behöver därför ta elevernas existentiella funderingar på allvar och ställa de besvärliga frågorna: Vad leder den här tanken till? Vilka konsekvenser får den för andra? Vad händer om alla tänker så? Det är så demokratisk motståndskraft byggs.

För att motverka intolerans behövs samtal, möten och nyfiket utforskande av existentiella frågor

Att vägleda unga tryggt genom existentiella frågeställningar kräver både kunskap och respekt. Nyfikenhet och motfrågor fungerar som ett vaccin mot radikalisering. Kompetensen inom detta är ofta hög på kristna skolor, men saknas inte sällan på andra skolor.

Kristna skolor bidrar inte till segregation

De kristna skolorna har dessutom många elever med utländsk bakgrund och olika religioner. Den blandade elevsammansättningen är värdefull för att möjliggöra integration, men även för att svenska elever tränas i att möta andra kulturer, livsåskådningar och språk. Så skapas förutsättningar att utveckla tolerans, kritiskt tänkande och ansvarstagande.

Därför är det felaktigt när kristna skolor beskrivs som segregerande. Exempelvis har Socialdemokraterna uttryckt ”att det alls finns skolor med religiös inriktning är segregerande i sig” och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har felaktigt påstått att ”Skolinspektionen stänger ner religiösa friskolor stup i kvarten”. Retoriken är både ohederlig och det saknas urskiljning mellan faktiska missförhållanden och ideologisk misstänksamhet.

För att motverka intolerans behövs samtal, möten och nyfiket utforskande av existentiella frågor. Därför behöver beslutsfattare förstå de kristna skolornas viktiga roll i kampen mot extremism.