Osäker finansiering för tunga sjukvårdsmyndigheter

Måndagens presentation av regeringens budgetproposition 2022 visar att staten för nästa år vill storsatsa med nära 113 miljarder kronor på svensk hälso- och sjukvård samt omsorg, inklusive en extra satsning på 5 miljarder kronor.

Samtidigt får flera stora myndigheter med tungt ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården ett betydligt lägre anslag i regeringens budgetproposition för 2022 än vad de äskat, trots att de bedömer att deras ökande ansvarsområden och uppdrag kräver mer resurser.

Folkhälsomyndigheten: Det breda folkhälsoarbetet

Som Altinget redan rapporterat fick Folkhälsomyndigheten ett lägre anslag, vilket enligt myndighetens ekonomichef Christina Forss kommer att påverka myndighetens planering och prioritering.

– Vi äskade ju mer av en anledning, men det vi fick ligger ju i linje med det som låg i budgeten för 2021 i början. Men jämfört med årets prognos är det lågt, säger hon till Altinget.

I sitt budgetunderlag understryker Folkhälsomyndigheten att man, utöver coronarelaterade insatser, behöver satsa på det breda folkhälsoarbetet. Detta gäller befolkningens förändrade beteendemönster på grund av pandemins alla nya restriktioner och regler, men också att myndigheten behöver fortsatta att samla in data och analysera det inför framtida kriser.

Tobaksarbete och narkotikavarning

Därutöver måste myndigheten jobba mer med bland annat den nya lagen om tobaksprodukter vilket genererat flera nya uppdrag. Dessutom behöver Folkhälsomyndigheten fortsätta att genomföra uppdragsarbetet med det nya varningssystemet för att motverka narkotikarelaterade dödsfall, vilket sker i nationell samverkan med flera olika aktörer.

Läkemedelsverket: Ingen täckning

Likaså Läkemedelsverket fick mindre pengar än vad de själva bedömer att de behöver, knappt 160 miljoner kronor i stället för de drygt 194 miljoner man begärt. 

– Tittar man på anslaget verkar myndigheten varken få nya uppdrag eller ny finansiering, säger Fredrik Jansson, ekonomichef på Läkemedelsverket, till Altinget.

Myndigheten får heller inte de väntade pengarna för ökade pandemikostnader. Fredrik Jansson påpekar dock att post 1:6 i regeringspropositionen möjligen kan innehålla möjliga bidrag till Läkemedelsverket.

– Där finns ett tillskott på en miljard ”för att fortsatt möjliggöra pågående arbete inom hälso- och sjukvård”. Där tror jag att det kan finnas delar till oss också även om det inte går att utläsa ur budgetunderlaget, säger han.

– Men de ökade pandemikostnaderna vi har borde vi fått någon form av täckning för.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)

Också Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har fått utvidgat ansvarområde och flera regeringsuppdrag. Trots det fick myndigheten drygt 160 miljoner kronor i anslag i stället för de 176 miljoner kronor i man begärt.

I en skriftlig kommentar till Altinget uttrycker sig avdelningschef Åsa Enman diplomatiskt i frågan:

”TLV har en väl fungerande verksamhet och kommer att fortsätta bedriva utvecklingsarbete. Myndigheten anpassar verksamheten utifrån de anslag vi har och då handlar det om att vi behöver prioritera.”

Medicinteknik och Tandpriskollen

TLV:s behov av ökat anslag beror bland annat på att myndigheten behöver fortsätta att växla upp sitt arbete med medicinteknik, tillsyn av läkemedelsmarknaden, och ett informationsarbete med myndighetens webbtjänst Tandpriskollen.

Hur myndigheten ska prioritera inom verksamheten och de nya uppdragen kring bland annat finansiering och uppföljning av läkemedel, miljöpremie och betalmodeller för precisionsmedicin och avancerade terapier är ännu oklart.