Om regeringen vill bryta segregationen behöver den satsa på folkhögskolorna

Regeringen har i sin budget visat att man inte anser att folkhögskolornas arbete är särskilt viktigt. Hur kan man annars förklara de kraftiga nedskärningar som nu drabbar folkhögskolorna? De minskade anslagen gäller nationellt, såväl som för Västra Götalandsregionen, VGR. Regionen har anslagit tillfälliga extra pengar, för att vi ska kunna slutföra de yrkesutbildningar som startade under pandemin till bland annat vårdyrken.

Folkhögskolan ser individen

Budgeten för folkhögskolorna 2023 i VGR har ändå ett underskott på omkring 16 miljoner, till följd av regeringens neddragningar, att hantera. Folkhögskolor ger deltagare möjlighet att utveckla sig till ekonomiskt oberoende människor. I en del fall handlar det om yrkesutbildning, till exempel till undersköterskor, ett yrkesområde där det i dag råder brist på utbildad personal.

För andra kan det handla om att utveckla sina färdigheter inom kultursektorn, kanske för en fortsatt utbildning på musikhögskola eller textilutbildning. De regionägda folkhögskolorna erbjuder också ett stort antal platser på allmän kurs där deltagare kan uppnå grundskole- respektive gymnasiekompetens. Det mesta som görs på våra folkhögskolor leder till arbete eller fortsatt utbildning för kursdeltagare.

Vår bestämda mening är att varje krona som investeras i folkhögskolor, kommer att ge mångdubbelt tillbaka i form av fler bättre rustade individer som kan studera vidare eller anställas.

En annan viktig del är att skapa integration värd namnet. Här har folkhögskolorna en uppgift i att ge de som har brister i att hantera det svenska språket en chans till språkutveckling. Kanske är det sista biten till att komma ut på arbetsmarknaden och få egen försörjning för personer som befunnit sig utanför arbetsmarknaden. Andra deltagare kanske brottas med psykisk ohälsa och har därför inte passat in i grundskola eller gymnasium. Vi kan visa på väldigt goda resultat för denna grupp, i en miljö där varje individ blir sedd och får den stöttning som är nödvändig för att lyckas med sina studier.

Fler utbildas i bristyrken

Vi är övertygade om att allt detta viktiga arbete som utförs på våra folkhögskolor innebär en mycket bättre livskvalitet för deltagarna. Vår bestämda mening är att varje krona som investeras i folkhögskolor, kommer att ge mångdubbelt tillbaka i form av fler bättre rustade individer som kan studera vidare eller anställas. De kommer att arbeta inom vården och andra yrken där det i dag råder brist på arbetskraft.

Samhället kommer dessutom att få mindre kostnader för sjukvård, när färre människor behöver vända sig dit, med sina psykiska problem. För alla de som går från arbetslöshet till arbete innebär det för kommunerna mindre utgifter för försörjningsstöd. Men det viktigaste är att återge människor självkänslan till att forma sina egna liv.

Företrädare för regeringen uttrycker ofta sin intention att hjälpa människor in i arbete för att täcka behoven inom bristyrken och bryta segregationen. Om man menar allvar med dessa uttalanden måste man också instämma i folkhögskolornas krav. Det känns verkligen illa att behöva montera ned viktiga utbildningar för att regeringen gör stora nedskärningar inom folkbildningen. Vi vill därför uppmana regeringspartierna att på allvar tänka över konsekvenserna av den drastiska nedskärningen till folkbildning och folkhögskola som nu genomförs.

Hjälp människor försörja sig själva

Folkhögskolorna har kunskapen och viljan att fortsätta utveckla människor till självständiga, självförsörjande individer. Vi uppmanar därför regeringen att vårbudgeten korrigera misstaget och i stället satsa på integration och utbildning. Ge oss medlen tillbaka och vi kommer se till att det blir fler människor som kommer i arbete eller vidare till högre studier.